Härlig morgon. Nu ska jag ge mig iväg och fylla på i Dantes skafferi. Han har tappat flera kilo till trots att jag ökat på dygnsgivan. Det är matte o husse som ska gå ner Dante, du ska upp!

Det här med julklappar, hur funkar det hos er? Vem ska få och vem ska ge och vad och för hur mycket och till vilken ålder? Finns det inga generella "så gör de flesta"-regler att tillämpa? Trodde Ribbing hade råd att ge, men icke.
Själv tycker jag nog julklappar är för barnen, men sen kan det ju vara kul med ett julklappsspel för de vuxna med varsin skojig klapp för en femtiolapp eller så.
Lägger med en bild som absolut inte har med frågan att göra: en mer än trettio år gammal Systembolagskasse med en uppmaning om att ta en vit vecka då och då.

Halvan har varit duktig och fixat bänkbelysningen, blev nästan helt klart idag. Jag har joxat med ny lag till sillen och griljerat skinkan. Så imorgon är vi beredda att servera julbord till Halvans släktingar. Förr var det Halvans mamma som fixade lilljul hemma hos sig med julbord, men numera har alltså nästa generation tagit över. Dessutom betyder det att vi får sill och Jansson, vilket jag tycker hör till kärnverksamheten på julbordet. Deras släkt kör med lite (i mina ögon) udda inslag som garnerade ägghalvor, rödbetssallad och revbensspjäll, så det serverar vi förstås också.

Vad som händer nu går inte att fånga på bild, men när det kommer en kraftig vindby och pressar sig ner i skorstenen så yr och faller aska från fredagsbrasan som lätta flingor i vardagsrummet,

Dante passar på att hoppa upp i gästsängen när matte öppnar dörren för att ställa in en hyacint.

Julbad. Sol och fem plusgrader och varmvatten i trädgårdsslangen.