Ett år efter att det tog tjugo minuter för den svarta isbjörnen att ta sig in i en ihoptejpad hushållsrulle för att komma åt två köttbullar. Nu är det en barnlek. Men två tjusiga whiskykartonger från Japan med varsin härligt doftande köttbulle i blev en utmaning. Mycket slit med papp, tyg och vikningar. Ja, en stund i allafall. Taketsuru 21Y och Yoichi 12Y, från Nikka, fint ska det va.

Det här med vattenhund, det är sannerligen ett epitet med modifikation. Vatten avser allt som man kan gå och stå och hoppa i. Åsså allt drickbart förstås. Och allt som flyter (eller närapå): som sumpiga gölar och leriga diken. Femstjärniga alternativ allihop för vår barbet. Men vatten uppifrån; det är närmast nono!? Va?! Mesiga hund; ett spöregn vad är väl det, nä då håller man sig hellre och går in och lägger sig på nåt lite extra svåråtkomligt ställe.

#jagbliraldrigkokboksfotograf

Istället för frukost. Tog en mikrad korv framför brasan medan Halvan spelade Candy Crush (som vanligt). Upptäcktes. Spelkungen tjurade, fast han annars nobbar mikrade kårrvar. Vi har ju torskkinder och kräftor som väntar.
Hunden verkar också fatta att det är slölördag efter en pissblöt morgonpromenad. Att rörelse bara handlar om att byta sovställning.
Ägnar oss åt debriefing genom att dra åttiotaggarmammacitat från gårdagens begravningskaffe för varandra.

Hemma igen. Kan inte låta bli att på begravning med alla dessa vackra blommor tänka; tänk om de hade kommit mottagaren tillhanda i livet? Fick jag välja själv tog jag dem hellre nu, livs levande, men det skulle väl se för spartanskt ut runt kistan.
Det var vackert, lugnt och sorgligt på ett bra sätt. Och åttiotaggarna klarade sig efter omständigheterna bra.
Halvan smet iväg efter lunchen och skaffade souvenirer, är man på rätt sida Sverige så är man och vår förlorade släkting hade inte misstyckt.

Vi rullar mot begravningen med åttiotaggarna i baksätet. Lilla Ma hade slagit omkull i köket igårkväll: halkat i nåt hon spillt och slagit axel och huvud i kylskåpsdörren. Pa fick hämta grannen (igen) för att få upp henne.
Men nu sitter hon i baksätet och försöker få igång en konversation med oss morgontrötta som bara svarar enstavigt.

[Bild]