Det här med vattenhund, det är sannerligen ett epitet med modifikation. Vatten avser allt som man kan gå och stå och hoppa i. Åsså allt drickbart förstås. Och allt som flyter (eller närapå): som sumpiga gölar och leriga diken. Femstjärniga alternativ allihop för vår barbet. Men vatten uppifrån; det är närmast nono!? Va?! Mesiga hund; ett spöregn vad är väl det, nä då håller man sig hellre och går in och lägger sig på nåt lite extra svåråtkomligt ställe.

#jagbliraldrigkokboksfotograf

Istället för frukost. Tog en mikrad korv framför brasan medan Halvan spelade Candy Crush (som vanligt). Upptäcktes. Spelkungen tjurade, fast han annars nobbar mikrade kårrvar. Vi har ju torskkinder och kräftor som väntar.
Hunden verkar också fatta att det är slölördag efter en pissblöt morgonpromenad. Att rörelse bara handlar om att byta sovställning.
Ägnar oss åt debriefing genom att dra åttiotaggarmammacitat från gårdagens begravningskaffe för varandra.