Bekännelse: jag gillar julkalendern på teve. Skarpt.
Vi kollar på den varje dag, eller kollar ikapp på Play om vi missat nåt avsnitt.

Jo, jag fattar att jag inte direkt är den primära målgruppen. Men jag kan inte alls förstå den omfattande kritik den utsatts för. Visst är det lite tjatigt att det alltid är Erik som får vara den tramsiga vuxna och Lotta den rediga. Men jag gillar verkligen ungarna och att de får komma till tals i videodagboken och kommentera sakernas tillstånd i den era som besöks. Och miljöerna, kläderna, och maten, så genomarbetat och ändå lättsamt.

Att skildra historien ur perspektivet hur barn har haft det i olika perioder, gör den säkert lite oväntat intressant för yngre tittare.
Och nu har vi äntligen nått mina barndomstider; sextiotalet -jovisst; Pa hade ensam bilhjälm och bilhandskar under färden och han o Ma rökte medan vi barn flämtande hängde obältade ut genom sidorutorna i baksätet. Däremot var det ingen diskussion om julklapparnas vara eller icke vara hos oss under sjuttiotalet och inga unisexkläder.

Nu ser jag fram mot åttiotalet och alla gräsliga kläder! Hoppas serien får lite upprättelse i backspegeln.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...