Fick inte ens i mig en hel Underberg. Natten blir intressant.

Igår frångick jag mina principer på Facebook och lade upp en bild på en dansk fixerad sugga, skrev nåt om att jag hoppades att vännerna skulle köpa åtminstone svensk eller ännu hellre ekologisk julskinka.

Sen tänkte jag efter och plockade bort inlägget. Jag har ju bestämt mig för att inte sprida bilder på lidande. Det känns inte som om det är nån idé och det enda det gör är någon lite deppig vid morgonkaffet.

Men jag tycker fortfarande att dansk grishållning är grym. I Sverige fixerar vi suggorna max två veckor när hon grisat, så hon inte ska råka lägga sig på sina tultande kultingar. I Danmark ligger hon fastspänd hela livet.

Jag har jobbat hos en grisbonde, det var drygt trettio år sedan, så mycket har nog hänt sedan dess, och ja; vi kastrerade smågrisarna obedövade med rakblad. Men fort gick det och ingen svimmade, inte ens jag, fast ont gjorde det nog ändå. Då gick suggorna ute på sommaren och "stärkte benen" som bonden sa och de hade halm och strö i sina boxar. Och listiga var de; kunde öppna lås och smita in i ärtboden på kalas.

En bild på medicinburkar i det här fallet. Halvan är fortfarande risig i kistan, milt uttryckt. Han fattar inte varifrån allt som rinner ut kommer från, när han inte fyller på med nåt?

Jag kör den enda huskur jag känner till; svälja en matsked pepparkorn. Sånt jag lärde mig när jag var en ung snärta och de kunniga tanterna fulla av tips och råd.
Nu är jag tant själv, men kommer inte ihåg vilken pepparsort som avsågs, så jag tar för säkerhets skull alla tre; svart-, vit- och kryddpeppar.

Idag kommer plattsättaren med en fräs som jag ska ta bort limresterna på golvet med. Och så är det dags för veckans åttiotaggarstädning.