Jo det gick väl att se film på bio. Och som jag sa till Halvan efteråt; "det var ju ingen som pratade i alla fall". "Nä, hur skulle de kunna göra det när de har munnen full hela tiden". För det knaprades och tuggades och sörplades och krafsades i stora papphinkar. Förutom det sedvanliga godispåseprasslet då.

Och filmen, Inárritus "Birdman"; den var bra, den här gången mycket på grund av skådespelarprestationerna, själva storyn var närmast Woody Allensk, förutom de magiska inslagen då. Har sett Amores Perros, 21 gram och Babel av honom förut och då har den starka berättelsen varit i centrum.

Husse ska till Långtbortistan igen, somliga bevakar väskan nerbäddade i hallmattan och tasshandduken.

Tror inte jag varit på bio sedan förra årets filmfestival i Göteborg. Har fått nog av att betala dyrt för att bli knuffad i ryggen, se film med kommentatorer, höra prassel av godis, se lysande telefonskärmar och känna doften av popcorn och Donken. Men Halvan har biljetter han fått som går ut nästa vecka.
Tror dock att denna film inte lockar se allra värsta biosalongsmarodörerna. Detta att det måste äta och drickas inne på själva bion; filmen är 1 timma och 59 minuter lång: du kommer varken dö av törst eller glömma bort hur man idisslar med öppen mun under tiden.

Jag har precis chockat Halvan genom att servera rökt te till hemgjorda räkmackor (glömde ta en bild på dessa generösa räkhögar så det får bli en på tekannan och fulkoppen istället).

Är jag ensam i hela världen om att gilla Lapsang Souchong?

Till och med den solskyende Dante verkar uppskatta strålarna.

Och nu får gärna hockeyrinken som förr var våran gräsmatta ge med sig.

Tur vi fick pusta ut en stund hos Frasse efter skogen, jädrans vad halt det var; som om nån gjort en rodelbana av stigen. Och broddarna gillade inte stövlar med klack så de fick brodda sig i fickan.

Sådärja. Nu kan ni förvänta er vackert halkfritt väder framöver; för jag köpte broddar igår. Men de åker allt på även gummistövlarna strax för vi ska gå genom skogen och hälsa på Frasse. Skogen är full av lera, snö, is och pölar.
Känns faktiskt inte alls tantigt. Behöver inte trippa försiktigt utan kan knalla på som vanligt.

Imorse blev jag väckt av en kissnödig kille. Inte konstigt, eftersom han ägnade sista nattkissen igår till enbart INTAG av härligt iskallt vatten vid trädgårdsdammen och inget UTSLÄPP alls, han ville bara direkt in för det regnade. För att vara vattenhund är han lite kinkig med varifrån vattnet kommer; nerifrån är ok. Imorse blev det utryckning alltså; Dante var så kissnödig att han hukade som en tik och tömde blåsan i ett. Men så bra att han säger till. Ännu bättre om han fattade att kissa på kvällen.