Dante älskar snö, han bli alldeles sprallig när han kommer ut och får se att det kommit ännu mer vit lycka. Han hoppar och skäller och nafsar, det är så gott att äta och det är så kul att köra ner nosen i det och frusta upp ett hål. Sen är ju inte hans päls så himla snöpraktisk då, mycket snö får hänga med in, men med gaffel och handduk (och Dantes tänder) brukar vi få bort det mesta. Men lite avundssjuk blir jag på Zorros matte, för han bara ruskar av sig lite så är vips all snö borta.

Sen en hälsningskyss och fajten kan börja.

Nähä du Dante! Nu får det bli tassdusch. Matte tycker inte alls det där va en bra idé.