Vinterskördar.
Kökslandet har fortfarande en del att erbjuda under snötäcket.
Nu grävde jag upp pepparrot till sillen och lite persilja till sjömansbiffen jag ska fixa till lunch. Får trevligt besök.

Sjömansbiff tillhör min allra äldsta repertoar, kan faktiskt ett ganska dåligt skämt om rätten:
"-Hallå hovmästarn, det är inga räkor i min räksoppa!
-Nä just det och det är inga sjömän i sjömansbiff heller."

De där gröna skotten ska jag förresten plantera ut igen. Pepparrot är lättodlat.

Måndag kväll.
Äter ankrester i min ensamhet. Dante sover. Husse är i Långtbortistan. Åkte imorse. Och kommer hem sent sent torsdag. Det var en ganska grälsjuk gubbe som gav sig iväg. Fattar ibland inte hur vi två så olika orkar hålla ihop. Han blir skitirriterad på så konstiga grejer, ovidkommande detaljer i mina ögon; som att jag inte ställer besticken sorterade i korgen i diskmaskinen, att jag rivit en yttepyttebit grana padano till hundens mat eller råkat slänga plasten runt skinkan där rekommenderad ugnstemperatur stod. Medan jag tröttnat på att tillvaron styrs av Pokémon, hockey och Candy Crush.
Sen var det dags för en dust med åttiotaggarmamman; granen jag skaffat dög inte och måste bytas. För liten, för smal. Jag vägrade. Hon gapade och tjöt som vanligt och hackade på pappsingen som hon tyckte borde ställa upp och stötta henne i hennes kamp om den livsavgörande granen; en katastrofjul väntar, en usel jul, vad ska snälla dottern säga, hur ska hon klara ut detta på egen hand när jag vägrar, å allt får man göra själv, hur ska jag orka!!!!
Sen passade inte tiden jag föreslog för det årliga julkaffet (en plågsam tillställning), nä annandagen var bättre än juldagen, de skulle vara för trötta då. Varför känns det som om ifall jag föreslagit annandagen, så hade juldagen varit bättre?

Dante tog en tupplur under tiden.

Lite tröttsamt när bloggplattformen strular och ett långt inlägg försvinner.
Idag som jag har fullt upp.
Har två ankor att tranchera efter 10 timmar i hundra grader. Googla "Gustav Trägårdh" och "anka" så hittar du (som råkat lägga nån/några utrymmeskrävande fågel/ar i frysen) det underbara receptet.
Sen tänkte jag tipsa om en humorserie på SVT Play: "Trettio plus". Kort och snärtig, galen och elak. Grymma skämt om supermammor, parmiddagar, dejting, jobbmöten...

Återkommer.

Det är strax dax att gå upp och köra ett flaskpass.
Har trevligare sällskap i sängen idag än igår som synes, även om Halvan snarkar.

Men i övrigt så nöjd med kursen och alla engagerade kursdeltagare från Luleå, Ludvika, Uddevalla, Nässjö, Oxelösund, Bollebygd, Skövde, Skellefteå, Stockholm och förstås; Göteborg. Rekryteringsprocessen verkar funka.
Och kursledarna, en blivande butikschef på Bromma Blocks och en butikskoordinator från Eslöv. Om jag flyttar till Stockholm nån gång, så vet jag ett butik att söka till förutom Hötorgshallen nu. Och skåningen var en stjärna på provningarna.

Lång intensiv kursdag i Stockholms skärgård. Vi har provat vitt, rosé och öl. Roliga, kunniga och inspirerande kursledare, glada och utåtriktade kollegor från hela landet.
Det känns som det var perfekt att komma bort från butiken efter gårdagens besvikelse. Tack livet, det här behövde jag.

Efter dagens händelser kring min lön somnade jag en stund, förmodligen var det det som fick mig att drömma om Jakob och hans tjänstgöring hos Laban.

Jakob fick ju fly sedan han lurat sin tvillingbrorsa Esau på förstfödslorätten. Minns ni hur den hungrige Esau sålde sin förstfödslorätt för en grynvälling och hur Jakob lurade sin far Isak att välsigna honom genom att täcka sin arm med ett killingskinn för att likna den mera ludne brorsan?

Iallafall; Jakob tvingades därefter fly till sin morbror Laban och där blev han kär i dennes yngsta dotter Rakel. Laban lovade Jakob att få gifta sig med Rakel om han tjänstgjorde hos honom i sju år. Bröllopet hölls som lovat, med den övertäckta bruden visade sig dagen efter bröllopsnatten vara den äldre systern Lea. Så Jakob fick jobba sju år till för att även få Rakel till fru.

Verkar som om jag får vänta på Rakel jag med.