Snart ska den här killen och jag på kurs.

Och varför får jag inte 33p för "fondant" på Wordfeud?! Va, det är ju numera Sveriges vanligaste restaurangefterrätt.

Om ens tomt gränsar till en allmänning.

Jag gillar alkohol, en god drink, ett gott rödvin till kött och framför allt; ett glas champagne. Det är njutning. En tvåa whisky på kvällen sitter perfekt.
Ibland gillar jag även ruset, det är kul att nån gång då och då lägga skallen i blöt tillsammans med vänner och bli lite yr. Jag vet många som säger sig vara helt ointresserade av ruseffekten. Men säga vad man vill; i större kalassammanhang med många okända människor finns väl ingen bättre partystarter än ett glas. Och kanske är kalaseffekten mer grundad förväntningarna på alkoholens förlösande effekter än på den verkliga alkoholhalten.
Både Halvan och jag har skådat alkoholmedaljens baksida från första parkett och vet att vi leker med elden. Därför är vi bra på att släcka eventuell pyreld och serverar alltid vatten till (fast inte till champagne).
Några av våra vänner och släktingar kanske tar en alldeles för stor tår på tand eller alldeles för ofta. Och det är det här jag vill komma till; par där den ena parten dricker för mycket och den andra försöker begränsa, de blir "Gasa" och "Bromsa". Jag skulle hata att vara "Bromsa", en så tråkig roll!, men jag har märkt att de olika parens "Gasa" släpper ansvaret helt och överlåter det till "Bromsa". "Gasa" häller i sig så mycket hen får tills "Bromsa" säger stopp eller lugna dig eller vänta. Glas och flaskor töms i ett huj, vi övriga hinner ta en första klunk medan "Gasa" redan häller upp sitt andra glas. Och "Bromsa" har inte så kul under kvällen som måste passa på "Gasa" hela tiden. Ibland tycker jag "Bromsa" ska låta "Gasa" köra tills hen ramlar över kanten så kanske eftertankens kranka blekhet kan hjälpa "Gasa" inse att det här sättet håller inte och så slipper "Bromsa" från sin trista nejsägarroll. Men det kan ju sluta illa.
Hur gör ni i er vänkrets? För ni har väl också några "Gasa" och "Bromsa" där? Jag har aldrig hymlat med vad jag ser och tycker, men jag har egentligen inga konkreta förslag.

Jag fiskade ju gös igår och grannkillarna fiskade strömming. Underbart med färsk fisk! Älskart! De gillar som sagt bara fångandet och inte ätandet, så det får jag och Dante stå för. Igår var de så färska att det inte gick att få loss ryggbenet, men idag kan det bli strömmingsfrossa: rå för Dante och stekt för mig.

Sådärja. Då har vi skickat iväg hussehalvan till Långtbortistan igen. Inte lika långt som vanligt, men vi ska inte hämta honom igen förrän på torsdag. Dante tuggar ben och jag tvättar.

Läste lite snabbt igenom en artikel om Robert Aschbergs "Trolljägarna". Det finns alltid onda och småsinta människor i alla sammanhang, problemet på nätet är att de känner sig anonyma och skyddade bakom avatarer och nicknames och utvecklar trollkonsterna till dess mest vidriga form. Robban har tydligen konfronterat dem, vilket inneburit att de sedan fått smaka egen medicin från andra, trolleri smittar. Jag tror på motsatsens medicin: bli lite mer gullig och lite mer vänlig. Tryck oftare "gilla" och skriv positiva kommentarer, ha som mål att skrivA några hjärtevärmande ord varje dag på nån annans status eller blogg. Sprid kärlek, vänskap och pepp. Även till den som du tycker närapå inte förtjänar det. Utan att du vet om det har du kanske inspirerat ett troll att få respons på ett annat vis.

"Bliv ett litet solsken på vår mörka jord, hälsa den du möter med ett vänligt ord"

Det gick gäss på sjön så Dante fick va landkrabba. Minst sex havsörnar svävade över viken och även om det var tungt att dra upp näten, så var det underbart och några fina gösar blev det. Nu ligger fiskjackan i tvättmaskinen, två fina filéer i kylen och en dödstrött hund i duschen. Den hänsynsfulla matten duschar bort fisklukten i badkaret istället.