Dante deppar. Matte har bestämt sig för att dra i kopplet inte är ok längre.
Han blir frustrerad när jag stannar för att han drar, men stannar och gnäller och skäller, sen går vi en bit igen och givetvis tokdrar han igen och jag stannar och Dante gnyr förtvivlat; vad fan är det med matte?! Hon får ju ta och hänga med mellan tikfläckarna i gräset, jag har ett jobb att sköta. Hanhundsjobbet. Skiitviktigt!

 

Humlan

7 oktober 2014 21:14

Så nu gäller det vem som är envisast och inte ger upp (eller för honom gäller det ju att fatta sambandet också).

ohejdat

7 oktober 2014 22:14

Ja han fattar absolut inte varför jag stannar, fast jag försöker belöna och uppmuntra när han lyckas hålla sig vid min sida. Men han är så bra på alla möjliga andra vis, tar t.ex aldrig nåt hemma och skäller inte på folk och finner sig i kloklipp och öronryck. Min lillahjärtegris som är i värsta puberteten :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...