Som ni som hängt här sedan förut redan vet; så lägger Halvan flera timmar om dagen på Candy Crush (och liknande spel), han ser aldrig på teve numera utan att samtidigt lira lite, så har jag satt igång att spela själv.

Tänkte växla irritation till förståelse, det skulle göra livet enklare både för mig och honom.

Nu har jag kört några veckor. Och jag fattar inte grejen. Att det tränar hjärnan att se hur ett drag man gör påverkar fortsättningen av spelet fattar jag. Men det roliga med det hela?; belöningen; att få klara ytterligare en något svårare bana och få se orden "deliciuos" och "divine" poppa upp? Och "sugar crush"? Va? Vem bryr sig?

Jag har hört att Foppa lär ha sagt "ni tjejer kan aldrig bli riktigt bra i nån sport, för ni tjejer saknar tävlingsinstinkt". Jag gissar att han aldrig träffat nån av alla tävlingssugna och framgångsrika mäklartjejer jag mött.
Jag verkar sakna både instinkt och insikt nät det gäller färgglada karameller, men ge mig en helt vanlig frågesport eller en match i Wordfeud, det väcker tigern i mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...