Vi körde om en banantransport strax före Phnom Penh, fattar ni vilket lass på en ynka liten skoter!
Sen blev det åtta timmars bussresa till slut. Helt ok transport, men lite påfrestande att ha en medpassagerare två säten bakom som hade drabbats av matförgiftning och spydde hela vägen. Fast å andra sidan är jag väldigt tacksam för att det inte var jag.

Utsikten från bussfönstret förändrades när vi passerat gränsen. Vietnam bjöd på en ganska välmående och frodig landsbygd med vattenbufflar och fruktbutiker längs vägen. I Kambodja ligger det löst spridda sopor överallt där hönsen pickar. Varje skruttig liten kåk har ett litet buddistiskt husaltare och här och där brinner ett sopberg och man säljer bensin i colaflaskor.

Sista biten från busstationen till hotellet åkte vi tuk-tuk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...