Nu väntar vi på husse, jag kanske något bekvämare i soffan. Det sägs att vi ska äta en bit Brillat Savarin till en flaska skumpa för att fira en viss födelsedag.

Att packa bilen med Halvan inför fjällsemester är en aktivitet som kräver semester efteråt. Och tur att vi inte har med skidutrustning. Bilen är bomfull. Hundmat, människomat, människodryck och en massa datorer och Apple-TV-utrustning; vars legitimitet i packningen bygger på att fjällstugan uppgraderats från den tjockteve som stod där förra året.

Min roll vid semesterpackning blir alltid att bara ta fram grejer, jag är portad från uppgiften att lägga nåt i bagaget på livstid, det är Halvans specialité.

Dante sköter noggrant uppgiften att fjanta runt och ranta efter varje steg, för att försäkra sig om att vi inte ska råka glömma att ta honom med. Egentligen borde Halvan börja bilpackandet med att stoppa in hunden i baksätet.

Nu är vi på väg, bara en timma och en kvart försenade.

Klockan tio i tre, knallar två unga antagligen ovanligt uttråkade män, i sakta mak runt vårt villaområde och skjuter raketer och kinaskott. Längs gångvägen utanför ålderdomshemmet lägger de extra omsorg på att skjuta minst varannan meter.

Dante är sådär lagom imponerad. Man kan nog anta att ingen av killarna har sin mormor eller farfar på hemmet mittemot.