Idag var åttiotaggarna i sitt verkliga esse.

Ma tjöt och skrek, Pa fick ringa tandläkaren åt henne för hon bara orkade inte åka dit; "jag orkar inte flera saker på samma dag", "jag vill inte vara så här, men jag kan inte hjälpa det, snyft, snyft". Men besök hos hårfrissan lite senare skulle dock gå. Men det ställdes också in med ett par timmars varsel; för idag var "en extra dålig dag", buuh, buuh.
Att inte hennes frisör sagt upp henne som kund är helt otroligt, jag gissar att hon ställer in vartannat besök ungefär och nu pratar vi om en kvinna som alltså gått och "lagt håret" varje vecka sedan sextiotalet.

Pa fick bråttom in på toa, väl där kom han på att han glömt fylla på toalettpapper; så tillbaka in i köket och riva i städskåpet efter pappret, när han fumligt fått fram två rullar ställde han dem på köksbänken och gick in på toaletten tomhänt igen. Hans minne har en guldfisk tagit över.

Granen skulle jag inte ta idag, utan på torsdag.?. På torsdag? Skulle jag komma även på torsdag? Vad spelade två dagar tidigare för roll? Nej, på torsdag, fast jag skulle ändå dammsuga vardagsrummet. Jag gör vad jag blir tillsagd. Fast ibland så försöker jag komma med bättre alternativ. Som idag när jag skulle ta bort julduken och lägga på en redan skitig duk på matsalsbordet; den var ju så stor så jag kunde väl vika den så det inte syntes? Nä. Jag gick efter en ren duk i linneskåpet.

Sen meckade jag med Pas hörapparater, slängde sopor, tvättade två maskiner, bytte glödlampor, rensade kylskåpet, plockade tomglas och betalade räkningar.

Pa hummade lite harklande försiktigt om att det behövde fyllas på, fast på torsdag alltså: ja vinförrådet alltså, hrm, hrm. Hade ju gått en del extra när snälla dottern var hemma över jul. Jaa, sa Ma; det är dags att fylla på spritskåpet också. Va?. Jag handlade en hel låda whisky en vecka före jul? Och det är bara hon som dricker kattpisset. Sedan fick jag faktiskt ett litet utbrott och sa att hon kanske borde dricka lite mindre så skulle hon kanske skulle gråta lite mindre vareviga förmiddag. Nähä, buuh, det är hennes "enda tröst och hon är aldrig berusad", "har du nånsin sett mig berusad?".
Men om whisky verkligen är en tröst borde du väl bli mindre ledsen istället för mera lilla mamma?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...