Vi bor oftast hos samma vänner på filmfestivalen, så nu har jag packat med lite godsaker: saffransostkaka o salmbärssylt, ska ju egentligen vara pannkaka med saffran men detta är vad Fröding(e) åstadkommit. Sedan chips, nötter, ost o kex å korv. Det gäller att ta med mycket för särskilt hanen i boparet har ett hårt upptempo på ätandet, speciellt i kombination med vin o det har jag packat med också förstås.

Knäcker Svenskans korsord, funkar lite som smärtlindrare; man lägger fokus på nåt annat än det förbannade benet. Har jag tur är filmerna kanonbra, då borde det hjälpa något.
En prinsskepnad i Andersenskt sobo var bra ledtråd: svinaherde.

Maken hade med sig min braiga resväska till långtbortistan. Det är en sån där lättvikts med hårt skal, en Titan. Den har varit på många ställen och jag hade planer för dess framtid som resesällskap. Men nu är den ju skadad, själva sargen som skyddar dragkedjan har slitits loss längs ena långsidan. Ringde flygplatsen imorse eftersom han inte lyckades få kontakt med någon personal vid disken igår. Detta är en pytteflygplats, glad att den finns dock. Nepp, för att få ersättning för en skada måste den anmälas vid ankomsten och: detta är det remarkabla: skadan måste ha gjort väskan obrukbar för att den ska ersättas. Om du förlorar ett hjul så du inte längre kan rulla väskan räknas det inte som obrukbar för du kan ju fortfarande bära den! Oj, oj. Ok, så inte förrän klädpaltorna kommer ut i lösvikt på transportbandet kan det bli fråga om ersättning. Då vet man det. Bäst o kolla hemförsäkringen också, tror min väska faller för åldersstrecket.

Förbannade benhelvete! Det gör så satans ont. Varför blir det inte bättre? Definitivt så lindrar värmen från värmedynan i sängen, men sen så fort jag är uppe, värst är att sitta, jag kan ju inte gå runt å stöna heller för målaren är ju här.