Halvan mumlade nåt om köttbullar i helgen, så för att inte göra honom alltför avundssjuk på min letargiska tillvaro i sommarsolen, så har jag stekt köttbullar på 2,2 kilo färs. Allt under överinseende av Dante som verkade tycka att det doftade helt ok. Stackarn satt och svalde och svalde nedanför spisen för snålvattnet rann till. Skulle ta lite ekologiskt örtsalt till smeten och ut ur burken ramlade ett bi, borde väl borga för kvalitén eftersom bin anses renligast av alla djur och inte motsvara " en råttan i pizzan"-historia man ringer till Aftonbladet om och sen blir fotad på en bild där man sitter med bekymrad/äcklad min och håller upp det döda biet. Lång mening det där...

Lärde mig efter duschen imorse att kofoten även funkar på människor. Hittade en otäcking nära armhålan, såg inte ut att ha hunnit smaska särskilt mycket.
Ikväll är det sista valpkurstillfället, var ju uppehåll förra veckan. Igår levde Dante rövare, rymde när vi badade och sprang efter en borderterrier vars husse fångade upp honom och senare sprang han in och bajsade i grannens trädgård. Halvan slet mitt i solen och sågade och skruvade klart grunden till takaltanen, medan jag fortsatte kampen mot den liggande ölandstoken; "stå", lika svårt som hunduppfostran ...
Nu ska vi ut på skogstur och hämta nya fästingar om Dante orkar vakna.

Testsittning av sandlåda innan sanden kommit på plats.

Med buljongsmak. Mums sa Dante.

Halvan har tröttnat på gråsparvarnas dåliga bordsskick, de sprätter frön över hela altanen och fröskalen fastnar mellan trallbrädorna. Och ringduvorna bajsar stora kluttar som Dante tyvärr verkar tycka är värt att smaka på när matte behöver aktiveras och man vill ha lite uppmärksamhet.
Så då stänger vi väl serveringen gör säsongen då och öppnar sent i höst igen. En näktergal har satt sig att sjunga i dungen på andra sidan allmänningen. Kom igår kväll, känns som sent val av revir. Men underbar sång med stark nostalgi för en gammal fältbiolog.

Man kan ju vakna och valpen har kissat, eller vakna och valpen har bajsat, eller vakna och valpen har spytt. Eller också kan man vakna till alltihop. Som idag, en ljuvlig sommarsöndagsmorgon med låt säga pikanta inslag. Jag tror han fick äta för mycket på sitt oxsvansben igår, om jag ska gissa en orsak. Nu är han pigg, matglad och sugen på mattesknäveck. Halvan mår kasst. Han slet hårt med altanen igår och har höga ambitioner avseende dagens kommande insats. Vi låter honom sova och sköter oss själva. Jag ska fortsätta mitt försök att få fason på vår sida av grannens ölandstokshäck så den ser ut som om den växer stående (istället för liggande efter många vintrars snö och ingen klippning).
Förresten blir det inte mycket med kökslandet i år, det har sprungit för många hundar i det ...

Jag gillar fortfarande att läsa böcker, hålla en inbunden bok och bläddra, gillar att passa programtiden på Spanarna i P1 på fredagseftermiddagen, gillar musik som framförs på cello och violin, för att inte tala om opera. Gillar klassiska smaker på glass som vanilj och choklad, behöver ingen bearnaisesås på pizzan och rullar mina köttbullar själv.
Alltså jag har inget emot podradio, Spotify, saltlakritsglass och potatisgratäng i påse. Men jag gillar mitt något mossiga liv.

Håll tummarna nu, Dante slapp hänga med till brädgården, hoppas han inte hittat på nåt extra kul under tiden.