Om Suarez va en hund skulle avlivningsrisken vara överhängande, tydligen är det tredje gången han hugger en motståndare.

Med beröm godkänt blir spårvagnsåkarbetyget. La sig vid mina fötter. Kollade in medpassagerarna, men nosade bara på de som ville hälsa. Blev inte rädd av skrammel, trängsel och stök.
Stökade dock lite med en rottweiler vid hemmahållplatsen (skällde), mest för att dennes matte inte släppte loss sin lille gosse.

Igår passerade en kär gammal vän. Vad jag blev glad! Så roligt att det fortfarande finns människor som kan ta sig tiden och omaket att svänga av från vägen och stanna till en stund. Han fick en dos av åttiotaggarna som kom på kaffe och verkade klara det bra. Tänkte det var nyttigt för honom som var på väg till sin egen lilla mamma; att få nåt att jämföra med.

Snart ett dygn med fästinghalsbandet. Ingen klåda eller rodnad, pigg och matglad. Så jag fortsätter hålla koll och tummar.