Direktlänk till inlägg 20 april 2017
"Bra människor".
Det är titeln på en amerikansk pjäs vi sett på teatern ikväll.
Skriven av David Lindsay-Abaire.
Uppsatt av Riksteatern i regi av Carl Johan Karlson.
Jag har läst recensionerna, med rätt spretiga betyg. Och jag är själv lite vankelmodig. Ämnet är intressant; klassresa och om man egentligen har några val i livet.
Ing-Marie Carlsson (för mig är hon först å främst handlarfrun i "Änglagård") spelar huvudrollen Margie som blir av med sitt låglönejobb och desperat behöver fixa ett nytt snabbt. Hon drar i alla trådar hon kan komma på och hamnar därför i akt 2 hemma hos en gammal pojkvän som tagit språnget från deras gemensamma taskiga uppväxtmiljö till att bli en framgångsrik läkare gift med en professor i litteratur och bosatt i ett fint område. Här i deras vardagsrum framför Laliquevasen utspelas pjäsens bästa scener, lite Edward Albees "Vem är rädd för Virginia Wolfe" över dem: när inte bara sanningar utan även lögner avslöjar människors verkliga jag. Men i övrigt är pjäsen rätt tuggig, lik de frysta musslor jag tillagade igår; lite seg alltså och lite för många återkommande musslor. Inget jag säger spring o se om alltså.
I övrigt har dagen ägnats åt åttiotaggarna; handla, städa, skjutsa och frosta av frys o samtidigt i smyg likvidera jul-Jansson, härsken lax, skrumpen glass och frystorkade tekakor. Det är många som inte fattat att tiden liksom inte stannar i en frys, den går bara lite långsammare. Åttiotaggarnas frys är som en smal väg utan vändplats.
Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | |||
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|