Om man går in på ett stort och välsorterat parfymeri mitt i centrala Göteborg en lördag i maj och det bara finns en kund till i butiken och denna redan får service vid disken, ja då förväntar man sig att de två övriga i personalen som befinner sig på golvet ska uppmärksamma en och erbjuda sin hjälp.
Men icke. De är alltför upptagna med ett privat samtal och ser inte ens att man står bredvid och väntar på en blick eller en fråga. Till slut ber man om hjälp verbalt. Då utspelar sig följande samtal:
- Hej, jag undrar om jag skulle kunna få hjälp med att hitta en present till en väninna, en parfym, om det finns några nya sorter som ni kanske kan skicka med ett parfymprov så hon inte behöver bryta förpackningen om hon inte skulle tycka om den?
-Nej, vi har inga gratisprover, bara för en del nya parfymer.
-Jo fast det är ju en ny parfym jag letar efter, hon gillar Chance från Chanel, det kan kanske vara en vägledning.
-Nej Chance är absolut ingen ny parfym, den har vi förstås inga prover på, den är ju gammal!
...
Det är inte kul att vara avig, okunnig, olyssnande och ickekreativ.
Nästa butik; ung tjej som genast är med på noterna:
-Vi har tyvärr väldigt få prover, men vi kan göra iordning ett prov från testflaskan som hon kan få med.
Sedan satte hon igång; luktade på Chance och fortsatte med en handfull nyheter som både Halvan och snorfrun fick sniffa på. Vi fastnade för Missioni och se på fanken; det fanns ett skojig låda med provparfym, skumbad och hudlotion till.
Och femtioåringen bjöd på prosecco och tyckte parfymen var god :-)

Man hittar kulturhistoria:
Receptsamling på skåpsluckans insida spm påbörjades av den förra generationen.

Och utsikten som inte följde med förra inlägget.

Det kommer bli svårt att göra Göteborg rättvisa den här helgen med den här förkylningen fast förankrad som en kliande snorboll i svalget med tentakler ut i öronen.
Så risig jag känner mig; började dagen med en värktablett och fortsatte sen med att fylla ett gäng näsdukar.

Konserten igår i Folkteaterns foajé var inte alls min musik; Neil Hagerty spelade stökig musik på elgitarr medan jag längtade mest till ryggläge i en säng.
Tur man inte haft planer på att springa Göteborgsvarvet idag. :-p

Utsikten från lånesängen är fortfarande underbar, såå snorig är jag inte att jag gått in i dimman.

[Bild]