Tar jag mig nu. Dante ligger i klädkammaren. Han är rätt ok, har inte spytt nåt mer och det kommer inget blod ur andra änden. Vatten är gott, men äta vill han inte.
Imorse skulle vi bara ta en snabbkiss innan vi for iväg till badet, men vi kom bara till grannarnas stenplattor, sen vägrade Dante ta ett steg till. Så tillbaka o in i bilen och iväg, körde ända fram till stranden och ställde mig på handikapplatsen. Det har ju aldrig varit nån där så dags, mer än kanadagäss och min fot gjorde grymt ont. Det gör den nu med.

Det fysiska förfallet satte verkligen in på ett överraskande intensivt sätt efter femtio. Karpaltunnelsyndrom, falsk ischias och så lite hälsporre på det nu då. Känns som om jag kommit ikapp generation P; åttiotalisterna som är som gjorda av porslin och alltid har ont nånstans.
Men ont ska med ont fördrivas, så nu har jag plockat jordgubbar och fejat bilen; Halvan kommer hem i eftermiddag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...