Nån mer än jag som fått dille på parmesanchips?

Fast jag gör dem på Grana Padana.
Iallafall; de är ju himla lätta att bränna vid och det går inte enkelt att se på färgen när det har skett. Pepparkakor är ju hyggliga och visar när de smakar blä. Men parmesanchipsen är mera lömska, ser fina ut, liksom lite ostbågegula och så kan de överraska med den vidriga smaken av vidbränd ost.

Nu har jag kommit på ett knep.
Jag öser upp osten i små runda högar på bakplåtspapper och sedan gör jag en krater i mitten så högarna ser ut som små vulkaner. Då smälter de ut jämnare och man riskerar inte att bränna vid kanterna för att mitten ännu inte är färdiggräddade.
Det kan vara så att jag uppfunnit hjulet igen. Att alla rutinerade chipsbakare redan gör så, men jag har inte sett vulkantricket i nåt recept ännu. Sen kör jag dem på 200 grader och tar ut dem så fort de slutat puttra.
Idag blir de trevligt tillbehör till blomkålssoppan; jag får besök. Det är smart att ha vänner som bor på landet, för de kommer och hälsar på när de har ärenden till stan :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...