Fantastiskt. Två silverryggar, en sjuttiofem och den andra sjuttio.

Man vågar inte chansa mer än två gånger...

Det här är ostronet och rabarbermakronen med anklever från The Flying Elk, särskilt makronen tog smaklökarna på en åktur. (Kom på att jag kommer åt bilderna förstås ändå, men jag är ingen matfotograf).

Man kan klanta till det på olika vis.
Inatt råkade jag utan glasögon på nosen trycka igång en uppdatering på telefonen. En uppdatering som sedan kräver en omstart med upplåsning av SIM-kortet. Den fyrsiffriga koden står nogsamt nedpräntad på baksidan på ett visitkort i lådan på mitt nattygsbord cirka sexton mil härifrån.
Klantigt var ordet. Nu skriver jag på min gamla padda, men sen får jag alltså klara mig utan telefon i festivalvimlet på Skeppsholmen. Vi får helt enkelt göra som man gjorde förr: bestämma en mötesplats om vi skulle tappa bort varandra.
Och bilderna på smakäventyret på Den flygande älgen får vänta. Men det var fantastiskt gott. Utsökt är ordet.