...ska snart fördelas i min och Halvans mage. Hemlagad hollandaise på brynt smör till.

...visste jag inte ens att det fanns, pastellfärgade, mer än decimetern i diameter och så där tjusigt perfekt utslagna. Sånt man kan se fram emot innan blir åttiofem alltså.

Åttiotaggarstädningen idag blev det inte mycket av med, inte av städning typ dammsugning och skåpslucketorkning o sånt som hör till en vanlig veckostädning hemma hos oss själva iallafall.

Snälla dottern var ju hemma över helgen för att fira Ma 85 och sig själv som blev ännu närmare 60 dagen därpå. Snälla dottern älskar att dra fram allt som kräver lite merjobb; silverbestick, sköra glas och porslin med guldkant, manglade linnedukar, silverbrickor och stora serveringsfat av glas. Blommor ska arrangeras piffigt i såsterriner. Mat ska serveras i skålar hämtade från absolut översta hyllan. Ni fattar principen.
Så idag när jag och Dante klev in genom dörren så satt taggarna i ett kök fyllt av soppåsar, tomma vinflaskor och disk precis överallt.
Snälla dottern påminner mig om en chefstyp som kallas "måsen"; hen flyger in, skiter och skriker och flyger ut igen. För hon lämnar allt jobb efter sig. Man får alltså byta dukar, rensa ur kylen, baxa sopor och tomglas. Och så får man åka och lämna tillbaka grejer som hon köpt i all välmening till taggarna som de inte vill ha. Å dra på diskhandskarna då. Å taggarna har slarvat bort diskproppen, å disken har stått och torkat sen i fredags.

Nu ska dammen bli "crystal clear".

Asch, det gåår ju inte! Låta bli att blogga om jobbet alltså. "Varav hjärtat är fullt, därav talar munnen" -därav bloggas det. Igår stod jag mest i kassan. Att titta upp och se en bister kö växa sig längre och längre ger ett adrenalinpåslag och fingrarna börjar fumla på knapparna. Hittills har jag stått med en lugn klippa bakom ryggen och en skylt på bröstet där det står "Ny på jobbet". Men kön är för det mesta fylld av hyggliga och förstående individer. Ibland var det dock så rörigt framåt kvällen igår så jag inte kunde reda ut om det var fem eller sex ciderflaskor framför mig. Hjärnan går på övervarv och kunden stirrar på en som om man var fullständigt dum i huvet. Och det är man ju. Just då. Själv stirrar man på flaskorna. Om och om igen.
Guldstjärna får den kund som ställer upp varorna i grupp efter sort med ett litet mellanrum och ställer ölburkar två och två. Basattnivet :-)

Nu ska jag o Dante dra på taggstädning, har bara kört tre morgontimmar "plock" idag; rödvinet är påfyllt :-)