Jag dräller ju hemma sedan några år. Inga lönebesked att läsa alltså. Först var det en massa skojigt jobb att fixa som takmålning, golvläggning, putslagning, medan det numera är mest Sisyfosarbete som tvätt, städning, matlagning och hundpassning samt ett och annat mindre projekt som byte av dörrblad.
Det blir inte det orangea kuvertet tjockt av. Hade tänkt mig en framtid som speckare; köpa renoveringsobjekt, fixa till och sen sälja, men hängde inte riktigt med i prisspiralen, tyckte vinstmarginalen åts upp av renoveringsutrymmet. Men vi klarar oss gott på det vi redan har och Halvans lön.
Omkostnaderna är inte särskilt höga trots att vi handlar dyra ostar.

Men man blir kanske lite ellers av att gå hemma. Jag har gjort två försök sedan jag lämnade mitt intensiva mäklarliv i Göteborg; en gång som försäkringsförmedlare (pallade inte att ta rast exakt fem i tre till kvart över och sedan bli blängd på om jag gick till damrummet vid ett annat tillfälle, ville heller inte vilseleda kunder, men det är snarare en historia för Plus eller Uppdrag granskning) och en andra gång som assistent till kvinna som egentligen behövde en god man (det var för eländigt för mig och Dante att bevittna från första parkett).

Så jag har tänkt tredje gången gillt. Det måste bli bra. Bra för mig. Bra för Halvan och Dante. Och hållbart långsiktigt. Nu har jag sökt ett jobb, som sommarvikarie, tänkte att det kunde funka som en provanställning, både för mig och för företaget. Men jag har inget besked ännu och fick ett väldigt bryskt kort svar när jag gjorde en försiktig propå; "det är inte klart än". Fast jag tror jag passar mer än perfekt där.

Nähä, när då då? Ska jag bara vänta och kanske inte få nåt besked alls? Jag tror jag framstår som en ganska skum typ om man läser mitt cv; hur kan en stadig start med tekniskt gymnasium leda till prästutbildning och fastighetsmäkleri via processindustri och kriminalvård?

Nu har jag hittat ett nytt spår att leda in mina och andras fötter på;
Medicinsk fotvård.
Kan utföras hemma i det för stora huset. Det är stor efterfrågan i Glosoppestan. Man kan arbeta privat eller på avtal med vårdcentral. En bokningsbar hemsida, en behandlingsstol, en balja och lite verktyg (och en redigt bra förstoringslampa) samt en ordentlig utbildning på Axelssons.
Utbildningen är ett halvår i... Göteborg!!!:-)
Kostar en slant, men sen är det bara att sätta igång.
Är det nåt jag missat med detta? Visst blir det väl inte lika välfylld pengapung som i mäkleriet, men en strid ström av glada och nöjda kunder och fria arbetstider. Dante kan bli receptionist.
Är det nån som kan komma på var skon klämmer;-)?
Okej, fötter kan ju vara rätt möttiga, men man har ju handskar och då blir ju förbättringen desto synligare.
Halvan tycker heltidshalvåret blir besvärligt ur hundsynpunkt. Men sen behöver vi ju inte ordna passning i det långa loppet.
Vad säger ni?
Jag har googlat och läst o kollat alla möjliga filmer om fötter o fotvård och mailat de två branschorganisationerna. Halvan känner till två terapeuter via deras makar som man kanske kunde få lite inblick i fotvärlden via. Jag har ju dessutom jobbat några år som diplomerad massör (ibland är det lättare att räkna upp vad jag inte jobbat med) på en hudvårdssalong så lite anatomi och rörelseapparatlära sitter redan.

 

Humlan

13 mars 2016 15:15

Du har verkligen gjort ganska mycket olika saker. Fast jag tolkar det som att du inte är ensidig utan intresserad av många olika områden, och du möter människor på olika sätt i de flesta.
Så även om du fixar deras fötter. Och fina fötter bli man glad av (i alla fall jag) så på det sättet är det verkligen ett positivt jobb. Det blir ju inte sämre av att du kan utöva det hemma och Dante inte behöver vara ensam på dagarna.
Tycker att det låter bra att kolla med de två som Halvan kände till, ett bra sätt att få inblick i hur det är/kan vara innan du tar dig iväg till utbildningen. De om några borde väl veta om det är något som du inte vet eller har tänkt på med yrkesvalet.

Så jag har inget att komma med annat än att säga; Heja heja!

ohejdat

13 mars 2016 16:40

Ja, lite mer koll på jobbet behöver jag innan jag bokar utbildningsplats. Ska puffa på Halvan så han drar i sina kontakter.

 

MM

13 mars 2016 15:15

Om man inte har något (eller så värst mycket) emot att greja med andra människors fötter så låter det väl utmärkt! För jag tror det är där skon klämmer för de många av oss. Tycker alltid det är fascinerande hur olika vi människor är, tänk att det för vissa är en dröm att jobba på förskola! Det skulle vara min värsta (i-lands)mardröm.

Själv tycker jag upplägget låter lockande, alltså att ta emot kunder hemma på tider jag kunde styra. Fast jag skulle föredragit fyrbenta kunder.

ohejdat

13 mars 2016 16:35

Håller med, fyrbenta kunder hade varit bäst. Får vässa mina kloklipparskills först :-)

 

MM

13 mars 2016 18:36

Utgår från att det ingår i trimutbildningar ;-)

ohejdat

14 mars 2016 08:29

Apropå det: vi hörde av oss till en tjej på trimkurs som erbjöd elevbehandling och då ingick faktiskt inte kloklipp. Kan kanske bero på att hon tyckte det var för svårt ännu, snarare än att det inte stod på kursplanen, jag frågade faktiskt inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...