Nu var det mer än tillräckligt med marockansk mynta i trädgården så det gick att stöta ihop varsin redig Mojito.
Och; det fanns vit sparris från Tyskland att köpa (vi har redan ätit upp årets lilla skörd av egen grön sparris).
Men; hollandaisesåsen på tredje bilden gick åt skogen, gjorde den på ägg från tjejen med höns i trädgården. Inget mer nät på ägghinnan, men kolla färgen på såsen. Man undrar ju; matar hon hönsen med saffran?

Somliga kunde inte ens bärga sig utan hoppade i hängmattan innan den ens kommit upp i sin ställning.

Rensade skallen med en tidig morgonpromenad i full sol redan före sju imorse. Behövdes efter åttiotaggarfödelsedagsmiddagen.
Min syster ägnade merparten av måltidskonversationen åt att förmana vår något fumlige far att inte spilla på duken. Att hon orkar. Men det är något uppskruvat som en mekanisk leksak över henne; hon upprepar det hon säger flera gånger och lyssnar på formuleringen. Hon är nog den som lyssnar bäst på sig själv, särskilt efter några glas vin. Och de frågor hon ställer till andra är hon inte intresserad av svaret på, i allafall inte längre än tills hon hittat nåt i svaret som hon kan kroka an sitt nästa inlägg på.
Halvan klarade sig fint för han vaccinerade sig med alkohol.