Bet av en bit av min framtand i underkäken på vägen hit, lustig känsla: aj nu lossnade nåt vasst, detta händer ungefär varannat år och brukar lagas av min eminenta tandläkare för dryga tusenlappen. Förra gången föreslog hon en mera permanent lösning, ekonomiska jag räknade ut att det beloppet räckte till sju lagningar av nuvarande slag: alltså fjorton år och hennes uppfattning om permanetlösningens livslängd ca tio år, vad är det för permanent med en dekad? Blir att ringa o boka tid imorgon, under tiden kör jag tungan mot den vassa kanten, det går liksom inte att låta bli.

Sex timmar i bilen genom snöigt landskap och mystiska vägval av maken, fick hänga ut genom rutan o andas frisk luft ett tag för att inte returnera korven så att säga. Sen ringde en snubbe från Kommunen, ett riktigt jävla besserwisserpucko som talade om för mig att lilla jag definitivt behövde tänka till och borde anlita en advokat inför eventuellt förvärv: !?. Jag hade bett om ett besked avseende en byggnads eventuella byggnadsminnesmärkning. Sedan tyckte han att jag avbröt honom, hans talteknik innebar så långa konstpauser att jag trodde att han VILLE att jag skulle flika in nåt, sedan talade han om att byggnaden ifråga hade klass tre, varvid jag frågade vad klass tre innebar, vilket han inte kunde svara på, men nämnde att han kände till en bondgård på Öland som blivit klass två...öh?, ja det var goddag yxskaft hela vägen och jag blev fan tvärarg.
Sen när vi var framme och hade packat upp o bäddat så ringer telefonen igen, men nu är det vår granne hemma snett emot på gatan, han undrar om garageporten verkligen ska stå öppen...
Nä, förstås inte, så himla gulligt och omtänksamt att leta reda på mitt mobilnummer o ringa o kolla och sedan gå över och stänga. Det blir en flaska champagne tror jag när vi kommer hem. Tack snälla!

Fyndar andrasortering på vägen: korv o ost mest, billigt som f-n, dryga 500-lappen för två fulla bärkassar. Knaprar på en wienerkorv i bilen, saknar senap.

Åttiotalsdisjo i bilen, får se hur länge vi orkar.