Lektion 1 avklarad. Det hade ju varit bra om jag och Dante fått veta att hunden flera gånger förväntades vänta ensam i bilen under teoridelarna. Höll på att svimma när kursledaren säger att vi inleder inne medan hundarna får vänta i bilarna utanför. Gulp. Det hade inte skadat om det stått på informationsbladet vi fick utskickat. Vi hade kunnat träna. Nu blev det skarpt läge för Dante direkt, både i längd att vara ensam OCH att bli lämnad i bilen. Jag hade stora problem att fokusera därinne och visualiserade en hysterisk hundvalp som förtvivlat for runt i bilen.
När vi äntligen fick komma ut och släppa ut våra älsklingar så såg Dante helt lugn ut och klev sedan också snällt tillbaka in i bilen för att vila andra passet. Fantastiskt! Fast jag tycker ändå det var en dundertabbe av kursledaren, alla vet inte hur det brukar gå till på valpkurs väl!
Sen visade sig Dante vara kursen lugnaste hund, det gladde ett stolt mattehjärta. Och vi ( jag) lärde mig massor som jag hoppas Dante ska fatta till nästa pass.

Snart ska den här killen och jag på kurs.

Och varför får jag inte 33p för "fondant" på Wordfeud?! Va, det är ju numera Sveriges vanligaste restaurangefterrätt.

Om ens tomt gränsar till en allmänning.

Jag gillar alkohol, en god drink, ett gott rödvin till kött och framför allt; ett glas champagne. Det är njutning. En tvåa whisky på kvällen sitter perfekt.
Ibland gillar jag även ruset, det är kul att nån gång då och då lägga skallen i blöt tillsammans med vänner och bli lite yr. Jag vet många som säger sig vara helt ointresserade av ruseffekten. Men säga vad man vill; i större kalassammanhang med många okända människor finns väl ingen bättre partystarter än ett glas. Och kanske är kalaseffekten mer grundad förväntningarna på alkoholens förlösande effekter än på den verkliga alkoholhalten.
Både Halvan och jag har skådat alkoholmedaljens baksida från första parkett och vet att vi leker med elden. Därför är vi bra på att släcka eventuell pyreld och serverar alltid vatten till (fast inte till champagne).
Några av våra vänner och släktingar kanske tar en alldeles för stor tår på tand eller alldeles för ofta. Och det är det här jag vill komma till; par där den ena parten dricker för mycket och den andra försöker begränsa, de blir "Gasa" och "Bromsa". Jag skulle hata att vara "Bromsa", en så tråkig roll!, men jag har märkt att de olika parens "Gasa" släpper ansvaret helt och överlåter det till "Bromsa". "Gasa" häller i sig så mycket hen får tills "Bromsa" säger stopp eller lugna dig eller vänta. Glas och flaskor töms i ett huj, vi övriga hinner ta en första klunk medan "Gasa" redan häller upp sitt andra glas. Och "Bromsa" har inte så kul under kvällen som måste passa på "Gasa" hela tiden. Ibland tycker jag "Bromsa" ska låta "Gasa" köra tills hen ramlar över kanten så kanske eftertankens kranka blekhet kan hjälpa "Gasa" inse att det här sättet håller inte och så slipper "Bromsa" från sin trista nejsägarroll. Men det kan ju sluta illa.
Hur gör ni i er vänkrets? För ni har väl också några "Gasa" och "Bromsa" där? Jag har aldrig hymlat med vad jag ser och tycker, men jag har egentligen inga konkreta förslag.

Jag fiskade ju gös igår och grannkillarna fiskade strömming. Underbart med färsk fisk! Älskart! De gillar som sagt bara fångandet och inte ätandet, så det får jag och Dante stå för. Igår var de så färska att det inte gick att få loss ryggbenet, men idag kan det bli strömmingsfrossa: rå för Dante och stekt för mig.

Sådärja. Då har vi skickat iväg hussehalvan till Långtbortistan igen. Inte lika långt som vanligt, men vi ska inte hämta honom igen förrän på torsdag. Dante tuggar ben och jag tvättar.