Direktlänk till inlägg 23 januari 2017
Ibland tystnar inte bara lammen.
När man inte har nåt att berätta och det bara blir bä, bä...
Som efter en mycket stillsam helg värdig vilken pensionär som helst.
Med tjälknöl, tipspromenad och teater som de tre sammanfattande höjdpunkterna.
Men Molieres "Misantropen" från 1666 är värd några rader. Vad gör vi med den subjektiva sanningen är pjäsens tema? Måste vi uttrycka det vi tycker? Eller måste vi till den motsatta ytterligheten; lisma och smickra? Ett aktuellt ämne i en värld där man lägger upp bilder i sociala medier; på sin senaste frisyr, sminkning, tatuering, semesterort eller middag (tjälknöl t.ex ;-)) och vad vill man ha? Tja, inte är det uppriktig kritik man är ute efter iallafall. Östgötateaterns uppsättning är härligt färgsprakande med sköna kostymer på det tacksamt galna barocktemat. Jag saknar dock att HÖRA de rimmade replikerna ordentligt. Det skrapas med skosulor och det är ljudpålägg av musik och djupa suckar som åtminstone gör att talet inte räcker ända upp till mig längst fram på första raden.
Och nu:
Flaskgympa.
Sen:
Fika med Fru Martini.
.
Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
|||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
|||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|