Jag har ju flera gånger här i bloggen förfäktat teorin om att den dåliga förebilden också är en god sådan. Som avskräckande exempel.

Det finns nog en å annan som tycker att min inredningsstil är sparsmakad, närmare kal. Vi har inga gardiner och inga dukar. Men då ska man veta lite om hur det såg ut/ser ut i mitt barndomshem.
Idag blev jag ombedd att vända på duken i matsalen. Kunde inte med att fota. Men på den rödvins- och chokladfläckade duken stod:
En flaska rödvin, drygt halva kvar.
En blomvas med en halvvissnad bukett.
Två silverljusstakar med gravt putsningsbehov.
Tre små skålar med fastsmälta värmeljus.
Fem nya värmeljus.
Salt och pepparkar.
En skål strösocker.
En liten bytta flingsalt.
Ett större grytunderlägg.
Ett mätglas.
En mindre drinkkaraff.
En gräddkanna med vatten (Ma späder vinet med vatten o tillsätter socker!).
Plasttandpetare lite överallt.
Två tygservetter.
En sten med en liten sten på och ett hjärta -pynt från syster.
En tändare modell längre.
En kapsylöppnare.
En fjärrkontroll.
En näsduk och en papperservett.
...öh, tror det var allt; kan ha legat några glasögon också.

Det går väl geschwint tänker du: bara att plocka bort, vända och plocka på igen. Jo men visst; om det funnits några lediga ytor runtom. Dessutom var ju vinfläckarna inte direkt enkelsidiga.

Halvan känner sig lite jagad här hemma. Han är väldigt lagd åt "gratis är gott" i synergi med "kan vara bra att ha". Vet ingen som har så många hotelltofflor som vi. När han flyttade till mig i Göteborg, så tror jag att jag rensade ut ett par bärkassar med uttorkade våtservetter och annat fiff man får på flyget. Efter varje mässa så kommer han hem med nån liten reklamkasse fylld med skojiga saker: pennor, tablettaskar, sittunderlägg, jojo, ja ni vet; giveaways för max nån spänn styck. Sen blir kassen hängande/liggande. Senaste kassen testade jag att ställa i hans kontorsstol varje dag, men han bara flyttade ner den på golvet i några veckor innan jag gjorde slag i saken. Men jag vill inte ha ett hem fyllt med skit eller så mycket braåha-grejer att man ändå inte hittar nåt. Jag städar ett avskräckande exempel var eller varannan vecka. Under sofforna ligger travar med post och tidningar. Diskbänken är full av byttor, diskhon med kastruller, tvättkorgen med ren osorterad tvätt, vitrinskåpet med kantstötta glas, frysen med oidentifierbara rester..

Nu går vi ut Dante! Före nästa skur.

Det verkar vara enkelt att banta om man är hund. Dante har inte ätit mer än ett par munsbitar på två dygn. Det är den där Daisy som löper, hon går förbi här flera gånger om dagen. I vanliga fall är hon och hennes flock ett gäng läskiga pitbullar som vi går omvägar för att inte möta. Men nu; Dante gnyr och vill rusa efter och när vi går ut så nosar han i varje tassavtryck hon lämnat efter sig.
Idag ska vi städa hos taggarna. Lika bra det, ska visst börja regna för resten av dagen om en stund.