Tack så jävla mycket gubbstrutt med hatt! Nu försvann hela bandet.
Det här är publiken där man stoltserar med en tisha från Neils turné 1993 ...

Bland Neil Youngnördar på Skeppsholmen. Tur vi hann med en flaska champagne före.

Läget på din Bakfickans uteservering är perfekt i vinkel med Kungsträdgården. Vi har gått hit varje sommarbesök i många år och ätit, druckit och trivts. Men nu är det nog slut på det. Serveringen är sliten, vet inte om det beror på bemanning eller attityd. Vi får be om smör o bröd till sillen och den så kallade sill o strömmingstallriken får ingen presentation, vi får gissa vad vi äter. Den ena servitörens jacka är så nerspilld och solkig att man hoppas på nån av de andra ska närma sig bordet. Blommorna i blomlådorna är helt och halvt nervissnade. Inne på toaletten är det smutsigt och papperskorgen svämmar över, redan i början av vårt besök och fortfarande i slutet. Dessutom kan man därifrån överhöra personalens diskussioner i köket som inte alltid passar gästernas öron.
Så upp på tå igen, ge uteserveringen det lyft den förtjänar. Vi går nån annanstans så länge.

Ligger i lånad soffa och tänker. Igår stod vi många timmar vid Prideparaden och på festivalen, däremellan och efter och före gick vi en massa, förutom en lunch/middag på Bakfickans uteservering på Operakällaren. Så benen och fötterna känns. Tänker ligga ett tag till känner jag. Tänker på caféet, Halvan tycker inte, tycker för mycket jobb och för lite pengar. Säkert sant inledningsvis iallafall. Läser recensionerna av Lemarcs avskedskonsert: såå himla bra tyckte ju inte jag, men alltid kul att vara på konsert med välvillig publik.
Bilderna igår kom inte med o lika bra det, konsertbilder med skakig lurkamera kan man vara utan.
Här är en bild på sista figuren i paraden istället.