Idag har vi prövat att fika på café i förortscentrum tillsammans med Fru Martini. Blev lite nervös när jag såg hon hade vita jeans. Dante lämnar sällan hoppsaochskutta-garanti. Men vi klarade oss. Dante skötte sig bra. Fru Martinis släkting som hon hjälpt mycket kom förbi för att lämna en present. Paketet såg väldigt lovande ut, en lite större smyckesask, men den innehöll istället ett nagellack i en skum nyans. Hade svårt att hålla mig för skratt när jag såg Fru Martinis besvikna uppsyn.
Sedan åkte vi en sväng till åttiotaggarna för att syster skulle få hälsa på Dante. Tjugo minuter intensivt tjattrande, blir hon inte trött på sig själv nån gång? Och alla dessa meningslösa frågor hon ändå är ointresserad av svaret på. Men nu har jag besparat Halvan ett besök i helgen så slipper han gå i taket av irritation.

 

Humlan

5 juni 2014 21:07

Ja, varför frågar folk när dom inte är intresserad av svaren?
Visst kan det vara svårt att köpa presenter många gånger, men ett nagellack hade jag inte kommit på tanken att köpa ... det är inte alltid det är lätt att vara artig och hålla god min! :-)

ohejdat

5 juni 2014 22:11

Ja tänk så mycket vi står ut med för att det sociala maskineriet inte ska gnissla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...