Vi väntar på husse som genomgår lördagsputsning: klippning, rakning och pincett lite här och där. Dante är glad han inte är involverad, men otålig att komma ut. Om det inte tinat upp för mycket redan i leran och sörjan i rastgården så ska vi kolla om lördagspolarna hänger där.

Vi skulle titta på ett hus till salu i eftermiddag med sjönära läge. Men en initierad fågel viskade i mitt öra att stället är knottinvaderat. Det pallar jag inte, mygg står jag ut med men inte de där elaka smygande bitvargarna. Så den visningen är avbokad, blir visning av Halvans nya bil in spe istället.

En härlig morgon.
Matte vill fånga den vackra rimfrosten på bild, Dante vill fånga rådjur.
Det märks att skogen är ett välbesökt naturreservat, rådjuren är ganska orädda och stressar inte när de får syn på oss. Dante blir däremot uppspelt till max och jaktinstinkten slår till så matte har fullt sjå att hålla emot.
Inga bilder på deras knasiga fluffiga vita ändalyktor alltså. De ser ut som såna där muffar man värmde händerna i förr.
När Bambi 1 och 2 försvunnit, får det duga med harar och när Jösse 1 och 2 skuttat iväg, så får man nöja sig med att plöja ner nosen i fjolårsgräset i jakten på skogsmössen.

En del av skogen är som gjord för "dog parkour"; full av stock och sten att balansera på och skutta över. Vad gör man inte för en bit lunga?

Sen på hemväg så blir det att tugga is; alla pölar är bottenfrusna.

Efter att ha blivit kloklippt igår och badad idag, så är Dante på sin vakt när matte närmar sig; vad ska hon nu hitta på att plåga mig med?

Tror vi båda hoppas att det var säsongens sista inomhusbad. Det är så mycket lättare med trädgårdsslangen och efterföljande utomhustorkning.

Imorse var det minus fyra, vacker rimfrost och dimma när Dante och Zorro körde fryst gyttjebrottning, definitivt inte i djupfryst lera, bara lurigt lättfryst på ytan för han var makalöst skitig när vi kom hem. Nu är det full sol, klarblå himmel och plus sju. Kan vi gå ut och pudeltrippa lite fint Dante, så husseHalvan får känna på din tidsbegränsat rena päls när han kommer hem?

Matte är utpumpad, svettig och andfådd, men nu är Dantes klor hjälpligt klippta.

Han verkar vara väldigt lik sin mamma Yatsie i Utrecht; lika desperat ovilligt inställd till kloklipp o lika galet tokig i katter.
Den som vill titta på roliga valpfilmer kan titta in på www.barbetyatzie.se (matte är svenska).

När han visar att han inte vill bli klippt så öppnar han käften och liksom markerar ett bett över min handled, han tar inte i ens, han är så himla snäll. Spjärnar bara med benet och snor runt för att komma undan, vilket i och för sig gör det krångligt nog för en som ska försöka se de svarta klorna bland det svarta lurvet.

Olycklig kille: matte har tagit fram klotången.
Nu igen!!!

Jag är en jävel på sömn.
I vanliga fall. Behöver ingen mörkläggning eller nån särskild madrass eller kudde, jag kan sova bara jag får ligga (ner alltså, är för gammal för att tillämpa den nya betydelsen).
Är dessutom extra bra i grenen somna in, det kan gå mindre än en minut efter kinden mött örngottet. Fråga Halvan; han får sällan svar på sista frågan vid läggdags, jag är redan hos John Blund.
Men nu har det gått troll i sömnfabriken. Tre nätter i rad har jag väl sovit två-tre timmar för att sedan vara klarvaken till ungefär nån halvtimme före Halvan stiger upp, då först har jag slumrat till. Börjar känna mig som lite bakfull. Nyss hade jag en tanke på att ta en siesta, men då blir det väl blaha blaha ikväll igen.

Vad är det som spökar? Är det ännu en klimakteriegrej jag inte blivit upplyst om? Om det nu är där jag är, tre veckor efter.

Stökig morgon för Dante. Övervaka killarna som lägger fiber längs med tomtgränsen. Och dessutom skälla ut en framfusig katt som hade mage att sätta sig på hans veranda och tvätta pälsen.

Sen kom collien Lina förbi och då måste man ju kolla att inte den där pinntokiga tjejen snor nån av ens pinnar, såg allt att hon bar iväg en lång och fin grankotte.