Nu har de uppätna vaknat :-)

Igår var jag uppe aptidigt. För jag skulle ju vikariera i grannbutiken igen och deras flaskgympa startar redan klockan sex.
Det betyder att man har fyra timmars hård träning i kroppen klockan tio när man svettig ler mot dagens första kund i kassan.
Det roligaste med jobbet är förstås att prata mat och dryck med kunderna. Jag tror faktiskt att mitt mycket spretiga matintresse är min största tillgång på Bolaget. Igår snackade jag rött vin till karelsk stek med en finne. Han blev lite paff när han inte behövde beskriva rätten för mig. Om det är nån som händelsevis inte vet vad det är, så är det en långkokt ugnsgryta på framdelsbitar av fläsk- och nötkött endast smaksatt med salt och kryddpeppar. Ja, lite lik en mild kalops. Vi letade upp en shiraz från Australien som är något smakrikare men ändå mjukare än de övriga. (Till kalops väljer man mer kryddigt och mustigt vin, tänk Côte-du-Rhône).
Sedan dök en herre upp med tre flaskor umeshu han tydligen beställt för ett tag sedan, nu kom han inte ihåg vad han tänkt servera till. Det är japansk plommonlikör: ume (små japanska ganska sura plommon) som läggs tillsammans med socker i shochu (japanskt brännvin på antingen ris eller sötpotatis, ej att förväxla med snäll sake). Likören blir frisk och smakar aprikos och mandel mer än plommon. Jag frågade om han hade grönt te hemma? (Stor sannolikhet om man intresserar sig för japanska dessertviner). Och det hade han ju. Så vi kom överens om att glass på grönt te (japanernas favoritsort) serverad med några inlagda aprikoser skulle passa bra till. Låter ju jättejobbigt att behöva fixa hemgjord glass, men om man använder matcha som inte är teblad utan pulvriserat grönt te, så kan man välja en bra vaniljglass och helt enkelt bara röra ned en generös mängd te tills glassen är lindblomsgrön. Frågar ni Halvan så är inget med grönt te i gott, men frågar ni mig eller 127 miljoner öbor så är det det.