Jag tror jag uppfattas som en rationell och pragmatisk person. Med behov av väl underbyggda vetenskapliga bevis för att lita på nåt som t.ex ett kosttillskott.
Nu kan det hända att ni tycker jag blivit väl flummig, för förutom att jag numera äter kokosolja, så tar jag också en matsked av nåt annat morgon och kväll:
Vars hälsovinster med bevisat vetenskapligt stöd är följande imponerande lista:
* Insulinkänsligheten ökar, även hos dem med diabetes 2 och metabolt syndrom
* Minskad blodsockerhöjning efter måltid
* Minskat fasteblodsocker (på morgonen, det s k gryningsfenomenet)
* Ökar mättnadskänslan
* Minskar problemen med läckande tarm
* Bidrar till att "skölja ut" dåliga tarmbakterier, bl a kolerabakterier
* Ökar kroppens upptag av magnesium.

Jaha, vad är det för ett lyxigt undermedel då? Jo; faktiskt helt enkelt potatismjöl. En matsked morgon och kväll utrörd i kallt vatten. Låter det för bra för att vara sant, så finns det hur mycket som helst att läsa och fördjupa sig i på internet, sök på begreppet "resistent stärkelse".
Den här artikeln är väldigt förklarande:
http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10468/LCHF-guiden-till-resistent-starkelse.aspx
Det är nästan tre år sedan det började snackas om begreppet, så jag är sen på bollen. Men idén är alltså att mata de goda tarmbakterierna utan att samtidigt skapa en blodsockerhöjning. Och det gör man med resistent stärkelse som är närapå det enda som svenskt potatismjöl består av. Läser man bloggen i t.ex USA, så behöver man skilja på potato flour (mjöl av hel potatis) och potato starch (den rena stärkelseprodukten som är den man vill ha).
Om ni inte hört nåt om detta förut så är jag inte förvånad, här finns ju inga hälsopreparatsmiljoner att tjäna genom hård marknadsföring; mitt senaste mjölpaket kostade knappt 9 spänn. Fast de flesta kommer väl ihåg den gamla huskuren vid lös mage; ett glas potatisvatten gjord av en skivad rå potatis, det måste ju ha varit den resistenta stärkelsen man var ute efter.
När man börjar ska man gå ut lite försiktigt; ta max 1 tesked i nån deciliter kallt vatten, röra om och svälja snabbt så man slipper den torra pulverkänslan i munnen. Efter hand man ökar dosen så kan effekten bli en viss pruttighet. Det ska bero på att tarmbakterierna då ännu inte hunnit växa till sig så de hinner ta hand om all stärkelse. Då får man skruva ner mängden lite eller ta en mindre dos på morgonen och en större på kvällen när eventuell flatulens kan ske obemärkt under täcket ;-)
En effekt som det skrivits ganska lite om (ännu) är hur potatismjölet påverkar drömmarna. Men antingen så drömmer jag mer i potatismjölssömnen eller så minns jag helt enkelt mer av drömmarnas galna scenarion. Jag har iallafall hittat tre belägg på nätet på att jag inte är ensam om den effekten. Orsaken ska finnas i att det är tarmbakterierna som tillverkar hjärnans signalsubstanser.
Så är du sugen på en billig och samtidigt nyttig drömtripp; dra i dig en sked potatismjöl före tandborstningen ikväll. Inatt var jag inblandad i ett vägrån och var tvungen att vända och rida tillbaka rakt mot förföljarna för att hämta det glömda och gömda bytet som min kumpan gömt och då upptäckte jag att jag drabbats av papegojsjuka och var tvungen att tvätta händerna bums på en bensinstation, men man fick inte tillgång till toaletterna om man inte köpte kaffe först och jag ville ju inte ta i koppen med mina smittade händer...