Igår hängde vi alltså i Club Loungen på Skäraton, fri sprit och lite småvarmt. Halvan försökte få ihop en Long Island Iced Tea, men saknade vitala ingredienser som triple sec. Vi kom överens om att kalla den variant han ändå fick ihop av flaskutbudet för Three Mile Island, även om den inte var såå katastrofal som det som hände där. Själv höll jag mig mest till Campari och juice. När flaskorna plockades in prick halv åtta var vi ganska bra på trycket och hade försett oss med varsin dubbel espresso och en rejäl whiskey. Halvan var i stadiet då han blir spirituell och vitsig och utåtriktad; han skojade friskt med gästerna och servitören som gjorde sitt första pass någonsin i loungen. En halvtimma senare seglade vi upp en våning till sviten igen där en flaska champagne väntade i en ishink. Halvan fortsatte sin sociala verksamhet på Facebook och blandade skrytinlägg om den fina sviten med vitsiga inlägg om Pokémon som bara mycket initierade förstod. Han borde ha alkolås på sin Facebookinloggning för han lyssnade inte alls på mina förmaningar om att hia sig. Sen skulle han tejpa min hälsporre - det hjälper faktiskt, kanske botar men lindrar och jag hade dumt nog gått en rejäl långpromenad i nya skor med Dante innan han tog sin lilla weekendbag över till grannarna. Dumma nya skor. Och dumma Halvan, eller dumma mig som bad honom tejpa fossingen i vårt tillstånd: jag hade glömt ta med sax så han skar tejpremsorna med min fällkniv och råkade samtidigt skära ett djupt snitt i min lilltå. Blodet flödade, handduken till champagnen blev första förband tillsammans med en tejpbit.
Och imorse insåg jag att jag supit bort handväskan: glömt den i loungen med börs, nycklar, kreditkort, padda och mobilt modem. Aj aj aj...kändes ju sådär, dålig prognos för återförening när ingen från hotellet hört av sig på hela kvällen.
Men den fanns i reception, tack o lov, den unge mannen ville att jag skulle beskriva vad som fanns i och så drog han samtidigt upp mina trosskydd...

Tror vi tar det lite lugnare ikväll och som ni ser har det blivit rätt många koppar kaffe till frukost.

 

Humlan

19 november 2016 17:12

Ursäkta att jag fnissar lite, att tejpa och vifta med kniv ska man nog inte göra i alltför onyktert tillstånd. (Min bror hade hälsporre och han tror att det är tack vare tejpandet som han blev av med den.) Det var ju tur att du fick tillbaka handväskan, förhoppningsvis med allt innehåll också.

ohejdat

19 november 2016 18:31

Japp, asdumt att joxa med en fällkniv i beruskat tillstånd och tackålov orört innehåll. Firade med att köpa en ny börs på Marimekko och pensionera min gamla utnötta.

 

Victoria

20 november 2016 09:55

HAHAHAHA! Av allt rävgift så börjar man inte med en Long Island Ice Tea. Man hinner ju med både framgång och fall under tiden den inmundigas. Och det gjorde ni ju med. Ibland önskar jag att jag fortfarande drack (låter ju rätt korkat), mest för att berätta om mina drinkar. Jag och kompisen skulle göra drinkbok med geografiska namn på det vi drack. Numera minns jag dessvärre bara två drinkar, Tjälleskär och Grebbestad. Fan att vi inte gjorde det. Ni kanske? Gårdagens kan ju heta Amputerad Tå? Är det inte lite poppis med verb i namnen. 😂

http://www.fitterbittan.se

ohejdat

20 november 2016 11:24

Drinkar är avancerade skapelser av noggrann inbördes dosering av ingredienserna. Många skulle behöva en bok och ett noggrant mätglas, även på krogen. Fast på Cadierbaren var de omsorgsfullamen väldigt långsamma. Amputerad tå låter som en säsongsdrink till Halloween :-)

 

Victoria

23 november 2016 10:01

Jag måste börja dricka igen helt enkelt. Däremot aldrig tillsammans med Halvan. Jag är bra på att skada mig på egen hand.

Varför gör han ingen bok då? Min var ju baserad på öar på västkusten så bilderna hade blivit fina iaf. Och vad tyckte han om Cadierbarens utbud av Pokemons? Jag tycker att det är fantastiskt.

http://www.fitterbittan.se

ohejdat

23 november 2016 14:28

Alltså; att gå med Halvan i Stockholm...det är som att gå med en hund som ska stanna och nosa på allt. Det var ju monster överallt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...