Så här kan det se ut i baksätet när man hämtat sin hund på hemvägen och den som passat jycken varit yrkesverksam som bagare. Det doftade ljuvligt hela vägen hem.

Och förutom hund fick vi med oss den här rackaren hem. Ursprungligen från Skottland. Fast han lever inte längre.
Får bli middag ikväll. Faktiskt en helt okej måndagmiddag enligt min mening. Särskilt som inledning på en skärpatillsigomgång. Trodde jag skulle smalna till mig över den här sommaren och all flaskgympa, men icke; musklerna har kommit, men inte bytt plats med fläsket, tycks samsas utan problem.
Nu blire hårda bud ett tag, på vårat vis: utan kolisar. Det brukar funka iallafall tillfälligt både för Halvan och mig, så länge man sköter mathållningen själv och inte måste förlita sig på andras matlagning.
(Så återstoden av baksäteslasten åker in i frysen).