Halvan är ju konsult på sin arbetsplats. Det betyder att han gött sina kollegor med kilovis av godis hela påskveckan och det har gått åt som filéputs i Dantes matskål.

Men nougatäggen var visst inget vidare.
Jag tog hem dem sa Halvan; ifall det kommer några påskkärringar.

Jomenvisst, jag vet nog var man stöter på dom där nougatkäkande käringarna; i spegeln.

Visst är det så med en del nyheter?; att det ligger en hund begraven i dem nånstans?
Hon har ett något större taxikonto än jag har, det är ett som är säkert.

Ibland har vi tur. Idag fick Dante agera lekfarbror till Huskeyvalpen Milo. Fyra månader full av bus och mod blandat med en viss förskräckelse.

Jag blir alldeles varm om hjärtat när jag ser hur schysst han leker med den lilla killen. Låter honom klättra, klänga och nafsa. Synd att jag inte filmade.

Sen såg Dante ut som en vandrande komposthög med pälsen full av löv och toktörstig. Det är dags att börja bära med sig vatten.

Idag borde man väl blogga från kvasten, det borde duga med svart hund istället för katt bakpå.

Jag har istället gått ut hårt och tidigt på hemmaplan. Halvan har fått veckans sista ägg med till jobbet, jag har bundit upp och brynt åttiotaggarnas lammstek och kört in den i ugnen med iGrilltermometern. Den mackapären är lite för avancerad för mig, med en app skulle Dante och jag få larm i skogen, men man måste nog läsa bruksanvisningen först. Sen har jag kokat rödvinssås och fixat ett-två-trelag till strömmingen.
Nu till affären.