En alldeles underbar oktoberonsdag tyckte Dante. Lekfest i rastgården. Frasse, Zorro och Sture. Och lilla försiktiga sheltien Lotta på tryggt avstånd utanför.

Jag har blivit överlistad av musen som festat på svål utan att fällan slog ihop. När vi kom hem hittade jag dessutom den fräcka musen kalasande i en lökpåse. Hade bara plockat undan blomsterlökarna från den glupska lilla rackarens domäner i förrådet, så han hade en hel papperspåse full med hemodlad gullök att trösta sig med när delikatesser som krokus och tulpan försvunnit.
Vi lekte arga leken en stund, den söta fulingen satt beskedligt i påsen och stirrade på mig med sina gulliga små svarta pepparkornsögon. Fan, vad skulle jag göra? Okej, mitt blödiga djurhjärta gav musen en chans: jag bar ut påsen och släppte ut musen som for iväg som ett grått skott i riktning mot grannarna.

Nu mus: nu har jag gett dig en hygglig chans att komma undan med livet i behåll. Skulle du vara dum nog att komma tillbaka, så är Mjölner numera riggad med en bit Schweizerost av bästa oemotståndligt doftande slag.

På Clas Ohlson var de gamla vanliga klassiska musfällorna slut. Det är tydligen fler som fått objudna gäster de önskar livet ur.
Fick istället investera i en blågul modell med namnet "Mjölner", samma namn som åskguden Tor gett sin hammare i den nordiska mytologin, varmed han brukar slå ihjäl jättar. Låter ju lovande förstås. Den var avsevärt enklare att beta och rigga än den gamla vanliga smällan. Men den kräver en rätt nyfiken mus. Musen måste lyfta på en perforerat lock som täcker betet. Jag har nu låtit fällan stå sedan imorse med en bit fläsksvål som jag snott utan lov från Dantes förråd.

Vi har under tiden härjat runt hos åttiotaggarna; dammsugit (käkat ben), skurat toaletter (sovit middag), tömt sopor, tomglas, tidningar (nosat i buskarna), tvättat (nosat i golvbrunnen), tömt kylskåpet på bortglömdheter i olika stadier (följt intresserat med nos och ögon; ge mej, ge mej!; hundmagar tål lite unk å mögel, jag lovar!), storhandlat (hängt i bilen), betalat räkningar (sovit andramiddag under skrivbordet).

Musen har alltså haft många timmar på sig att i lugn och ro undersöka den nya spännande godisasken. Men icke. Fällan står orörd. Jobbar musen bara natt? Är musen vegan? Borde jag gillra fällan med den sista biten tulpanlök?

Idag får jag åka till gubbdagiset nummer ett och handla en sån här. Imorse såg jag lökkäkaren skutta ur påsen med återvinningskartonger när jag skulle gå ut med soppåsen.

Får se till så dörren är stängd ordentligt så inte Dante får en smäll på nosen bara.

Objudna gäster har haft en vecka i lugn och ro i förrådet och njutit av Halvans lökar han vunnit; krokuspåsen är tom och en halväten tulpanlök återstår.

Om nån ännu inte förstått, så är tanken med denna återkommande rubrik att den som vill slippa läsa kärringtjat om extrakilon bara ska kunna hoppa över inlägget.

Naturligtvis har en veckas semester med frukostbuffé, många drinkar och goda middagar åstadkommit en redig ansvällning. Det räcker inte att bara spara in på lunchen (när man inte hunnit bli hungrig efter sen frukost) och promenera på stranden lite. Jag har inte konfronterats med den sanningssägande vågen ännu. Halvan var modig; såg sanningen i digitalögat och hade fått fyra kilo extra med sig hem, varav jag gissar är hälften vatten och jag har säkert lyckats med samma bedrift minst.

Vi hade "korken är ändå ur"-helg och åt som sagt kroppkakor i lördags och spagetti med köttfärssås igår söndag.

Men idag ska vi alltså börja sköta oss igen. Halvan vill köra 5:2, alltså två fastedagar per vecka. Det ska ju gå att kombinera med LCHF så vi testar väl då. Blir tisdag och torsdag bra? Då är det ju inte meningen att man ska helfasta, men äta även kalorirestriktivt, max 600 kcal. Det låter som om det blir en del kålsoppa framöver.

Inatt drömde jag att Victoria från www.fitterbittan.se kom och hälsade på med hela sin klan i följe, typ en massa kusiner och mostrar. Mostrarna hade krusigt grått hår och såg bistra ut (typ Madges systrar i Simpsons), de ville ha mat så Victoria jagade ut mig i trädgården för att plocka tomater. Men tomaterna var spruckna och fulla av skorv och Victoria såg anklagande på mig och menade på att jag hade fel sorts jord att odla i. När vi kom in igen hade hennes kusiner satt upp en massa barnteckningar och foton överallt på väggarna med stora knappnålar för de tyckte att vårt hem var alldeles för kalt. Sedan började det regna och de skulle vidare och därför ville de låna kläder, så jag gav bort en av Halvans tröjor till Victorias make, det blev han mycket nöjd med. När de försvunnit så gick jag ut i trädgården igen och upptäckte att huset låg i Göteborg, nära Radiomotet och att det låg en fisk- och grönsaksaffär på andra sidan gatan där jag borde söka jobb.

Nån med drömtydningsbegåvning här?

Han ser ju tätt tufsig ut efter min handklippning, men jädrar vad han gillar att bli av med den varma pälsjackan; han blir gladare, skuttigare, uppskattar kel mera (nu känns det) och tycker det är gött att bre ut sig på sängen.

Vi har dragit en repa i skogen, nu har hösten tagit över; stigarna är fyllda av gula tallbarr, blåbärsriset har tappat bladen, stora lönnlöv i alla färgnyanser ligger i drivor och allt man hör är hackspettens envetna hackande och en och annan mes ljusa pipande.

Ska börja vintra trädgården idag och det blir en gräsklippning till.