Dante käkar lunga istället.

Hittade vi. Drog med Halvan ut i ännu en barndoms svampskog, nåja; i det som fanns kvar av den mellan granplanteringarna. Vi hittade bl.a några stora kantareller och även några stora och fina taggsvampar, men det var glest mellan fynden.

Halvan blev redigt myggbiten på halsen, Dante hade pälsen full av frön och jag brände mig på nässlor. Priset är högt på självplockade svampar. Dessutom lurade jag Halvan att köra in på en väg som slutade med en bom så han fick backa en hel veteåker.

PS. Tror det är en älg och en hare, Dante tyckte skallarna var bra mycket intressantare än svampen.

Tjuvlyssnat i matbutiken:

Hon och han, rätt unga och förmodligen rätt nya med varandra.

Han: Ska vi köpa chips till ikväll?
Hon: Okej.
Han: Vilken sort gillar du?
Hon: Ta vilken du vill. Bestäm du, mig spelar det ingen roll.
Han *går och hämtar en påse Gårdschips*
Hon: Men dom där är ju inget goda, de är så hårda!
Han: Okej.
Han *går ytterligare en sväng till chipshyllan och kommer tillbaka med nån slags barbequechips i svart påse*
Hon: Men de där är ju inte räfflade!
...

Byt tjej tänker tanten.

Scen 1; Ma och Pa sitter vid köksbordet och äter/röker frukost medan jag rensar kylskåpet.

Ma: "pappa har förstås slarvat bort sitt ICA-kort och jag kommer inte ihåg koden till mitt."
Jag: "ska vi leta lite först innan jag ringer kundtjänst då?"
Pa *hummar*
Jag: "pappa; kommer du ihåg när du använde det senast? Jag använde det ju för två veckor sedan och då fick du det tillbaka tillsammans med bankkortet som jag använde på Apoteket samtidigt, vet du var det kortet är då?"
Pa *försöker svara, men blir avbruten av Ma*
Ma: "han kan inte hålla ordning på nåt längre, jag måste hålla ordning på ALLT!" *börjar snyfta högljutt*
Ma: "jag vill inte ha det så här, jag orkar inte längre!" *tjuter lite till*
Pa *tröstar Ma och säger att jag ju ska hjälpa dem beställa nya kort*
Jag *letar i bröstfickor på skjortor och innerfickor på jackor och fickor på morgonrockar, medan Ma tittar igenom Pas plånbok som hon rycker till sig när jag räcker den till honom*
Jag: "ska vi inte titta i din handväska mamma, ni kanske har förväxlat dem nån gång?"
Ma: "nähädå, vi har alltid pappas kort när vi handlar och han får alltid tillbaka det, men han kan ju inte hålla ordning på nåt, det är så himla jobbigt" *snyft*
Jag *ringer kundtjänst och räcker under tiden Ma hennes väska som hon fnysande går igenom: vips ligger ju Pas kort där...*
Ma: "åh herregud hur ska vi klara oss om jag också börjar bli virrig, hur ska det gå då. Vi kan ju inte vara virriga båda två!" *stortjuter så Pa får resa sig och gå och hålla om henne och trösta henne igen*
Jag: "han är inte virrig, mer än att kortminnet inte fungerar som förr, han kan ju fortfarande alla koder i huvet." *tänker på en viss väskstöld m kort OCH kod förvarade tillsammans.

Scen 2: mysigt kafé i en trädgård, Ma och Pa sitter vid ett bord med spetsduk och tittar på alla människor som passerar. Dante ligger under bordet och jag håller på att duka ut från brickan.

Ma: ja, där ligger du i allafall i lä i vikt!" *nickar med huvet åt en kraftig ung tjej som passerar*
Jag: "mamma, hon satte sig precis intill här bara på andra sidan busken"
Ma: "ojdå, jaha, hur är det med Halvan då; har han också gått upp en massa?
Jag: "det tror jag inte, han är väl som han alltid varit"
Ma: "ja, han kommer nog alltid vara tjock, men han är ju snäll iallafall."

Ridå.

Oj, jag är lite trött efter åttiotaggarnas städdag med efterföljande besök på ett av glosoppestans trivsammaste caféer. Trist att de bara serverar lankigt bulkaffe dock, men Ma och Pa fick varsitt stort inbakat äpple i mördeg med kanel och pärlsocker på och en kula vaniljglass till. Det var riktigt smarrigt; Pa petade både i sig sitt äpple och halva Mas. Dante låg snällt under bordet medan Ma njöt av att röka, dricka kaffe och förstås glo på folk och kommentera hur de såg ut. Pas hörapparater hade visst ballat ur så han satt mest och nickade och hummade.

Före vi drog åstad och städade, så tog jag och Dante en repa i skogen. Min hälsporrefot är definitivt på bättringsvägen, så gött! Är så tacksam att det inte blev nåt sånt där utdraget scenario på 1-2 år som jag fick höra var vanligt. De nya dojorna är det som gör det, nu gör det bara ont, jag haltar inte och det är ingen röd öm och svullen knöl under längre. Halleluja!
Vi träffade på Irma i skogen som är en tuff Rhodesian Ridgeback och hennes järnmatte; tanten är visst 87 år och passar Irma tre dagar i veckan då de går på tvåtimmarspromenader. Och matten kan pilla bland bilderna på sin smartphone, ja kort sagt: hon hänger med. En härlig förebild, hoppas jag kan passa en hund när jag närmar mig nittio. Dante älskar Irma precis som alla andra underbara doftande tikar och Irma tycker Dante är kul att leka med tills han blir så där hormonell som han alltid blir efter en stund och börjar luftjucka och försöka bestiga henne. Just nu är han extra hormonell; går och toknosar överallt så man inte kommer nån vart och gnyr efter varje tik.

Vi träffade förresten Luna, en ung portugisisk vattenhund när vi återbördade åttiotaggarna efter kafeutflykten. Dante blev eld å lågor förstås.

Ps. Svartmyrorna svärmar här idag. Fattar inte hur det går till när alla svartmyresamhällen i ett område kör igång samtidigt, har de delad Outlookkalender?

Alltså fyrtioåtta dagar kvar tills det är baddräktsläge. Har skärpt till mig i snart en vecka nu. Vågen visar minus 3,1 kilo, fast det är nog mest vatten. Har frångått alkoholrestriktionerna en kväll och delat en flaska champagne med Halvan. I övrigt har jag mest satt i mig en massa ägg, svamp, räkor och kräftor, skippat frukost och ätit två mål per dag.

På lördag ska vi kalas efter Dante varit på sin premiärutställning. Det lär bli både blött och gott. Men jag kan gå med på en liten dikeskörning, bara jag inte fastnar och stannar i kolhydratsträsket.

Tistlar är rätt fantastiska, bara de inte växer i min trädgård. Härlig lila färg på den tofsiga blomman som sen exploderar till stora tåtar av tufsigt fluff. Undrar om man fyllde kuddvar med det förr?