Nu har jag dåligt samvete. Tyckte jag var vansinnigt fiffig som tänkte öva skottfasthet med Dante med hjälp av grannens barn om de nu skulle ha en knallpulverpistol. Det hade de ju, men det blev mera hundavrättning än skottfasthet. För den äldsta killen la sig inte bara i bakhåll och sköt, utan rusade även fram till Dante och siktade mot huvudet och fyrade av. Som givetvis blev ganska rädd. Och som nu ligger i garderoben och drömmer så han piper och gnyr, medan matte skäms som inte gav tydligare instruktioner.

Om femtiofem dagar så far vi till ett ställe där man förväntas gå omkring i baddräkt och bikini. Tänkte väga lika mycket som på förra årets resa, vilket betyder att jag har 55 dygn på mig att smälta bort 5,4 kilo fett, det känns ju inte helt omöjligt eller? Sedan återstår 5,7 kilo för att komma under en viss gräns och ytterligare 12,7 kilo för att väga som jag gjorde i gymnasiet...

Första målet är ju som elva smörpaket. Egentligen borde man köpa hem det och gå och glo på i kylen då o då när viljan sviktar.

Börjar morgonen med att leverera flyttkartonger till Halvans dotter som ska flytta till Stockholm. Hon träffade en man på en festival för en månad sedan. Nu har hon sagt upp sig från jobbet, sagt upp sin lägenhet och packar för att flytta ihop med honom i hans etta. Modigt eller riktigt dumdristigt? Det vet man inte förrän man kan betrakta skeendet i historiens backspegel. Vi kan bara titta på och önska lycka till och trycka ner alla invändningar djupt i halsen.

Sen tränade vi som vanligt utställningsvarv. Vissa dagar är Dante mer lik Tiger i Nalle Puh och väldigt skuttig. Idag var en sån dag. Då är det bara att ge upp och försöka en annan dag.

Behövde fylla på äggförrådet så vi åkte till affären på hemvägen där man kan parkera bilen i ett skuggigt parkeringshus. Men det var varmt i bilen ändå, när jag kom tillbaka till Dante efter en kvart.

I affären så där tidigt på morgonen så är det ganska tomt mellan hyllorna, så man ser även det man inte jagar med köpblicken. Vad är det för rara ärtor som plockar på sig kylvaror och sedan ångrar sig och puttar in dom i vilken hylla som helst? Ett tag var det alltid en massa konstigheter nedstoppade i frysdiskarna. Nu var det räksallad i husgerådhyllan och ägg bland plastglasen. Hur tänker ärtan? Är den kanske arg på butiken och vill att det ska se stökigt ut? Eller vill ärtan att priserna ska bli högre pga av allt som måste kastas (sabotage från ICA som ligger intill)? Eller är ärthjärnan bara helt förvirrad; kommer fram till stekpannorna och ändrar sig; "äh, jag tar en panna istället för räksalladen"?