Det är väl ändå lite Kalle Blomkvist-känsla över det hela. Tjyvgubben gör inbrott hos grannen och springer hem till sin lilla stuga med bytet och kastar sig det första han gör i sängen med den finaste trofén; den tunga och skramlande spargrisen.

När jag var liten, så liten att jag inte kunde räkna själv, bad jag om hjälp att räkna slantarna i min (öppningsbara) gris, jag blev väldigt irriterad när det räknades HUR MYCKET det var, när jag ville veta HUR MÅNGA slantar det var. Vad brydde jag mig väl om valörer? På den tiden fanns det 1-, 2-, 5-, 10-, 25- och 50-öringar. Om man är lika gammal som tjyvgubben (eller ung då från mitt åldriga perspektiv) så har man inte upplevt 1- och 2-öringen som betalningsmedel, de togs bort 1971. Och han var i sina kanske mest känsliga ungdomsår när 5- och 25-öringen försvann; tjuven var då tio år och så drogs slutligen 10-öringen in när han var sexton.
Jag säger inte att det är så, men det kan ju ha varit traumatiserande.

 

Humlan

19 mars 2015 13:40

Vilken historia! Helt klart Kalle Blomkvist-känsla på den! :D

ohejdat

19 mars 2015 16:32

Ja och jag gillar när nyheterna blandas upp med sånt här lite mera småskaligt, så det inte bara blir krig, ekonomi och melodifestival.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar ni mig i fortsättningen: www.ohejdat.com Hoppas jag kommer lära mig hur Wordpress funkar snabbt. Hejdå Bloggplatsen! Tack för fyra års dagbokstjänstgöring. ...

Häng med till: https://wordpress.com/post/ohejdat.wordpress.com/4 ...

Det funkar inte att blogga här längre, inte bara foton försvinner utan också hela inlägg. Nyss ett om Pa hos audionomhäxan. Och bloggen tar en massa minne i telefonen. Hur gör man nu då? Byter bloggplattform på nåt vis, det fattar jag, men till...

Förlåt Dante att matte gett dig fläcktyfus, det går över på en vecka ungefär: ...