Här blommar nu även hasselns honblommor: de pyttesmå purpurfärgade prickarna, lyckades väl inte få skärpa på nån av dem. Hanblommorna, de ljusa hängena, syntes redan före jul, men nu har de börjat svälla.

Slarvade bort mobiltelefonen hemmavid. Igen. Varför lyckas jag alltid förlägga den samtidigt som jag har den inställd på ljudlöst? För att det ska bli lite mera spännande att leta? Åsså Halvan då; på väg i bilen till Djurgårdsmatchen, som man får messa från paddan att han ska ringa, så jag kan gå runt och lyssna efter burrandet från vibratorn. Om och om igen, för listiga jag hade lagt ner den i Dantes necessär som jag flyttade med runt huset allteftersom jag jagade honom med saxen (för att befria hans pälsiga rompa från kangelbär). Och sen när jag gett upp efter att fått bort två bäruslingar av fem, ordningsamt stoppat tillbaka nessen i Dante alldeles egna kökslåda.

Kära snö, du är förlåten. För det bjuds på en solig och härligt ljus söndag med hjälp av dig. Och en snösprallig Dante. Och en hungrig fasantupp i praktskrud vid fågelmatningen. Och en för mig ny tulpansort med rosinspiration. Och starkt svart kaffe och knäckebröd med långlagrad herrgård på.