Ibland surnar hundtanten till på sina skogspromenader. Vad är det med er som travar runt i skogen och kastar prylar? Ser skogen ut som en soptipp? Ja, faktiskt; efter er gör den det. Fan, ta med er skräpet hem. Ni orkade ju bära dit det och oftast har vikten lättat av att ni käkat upp innehållet. Okej, näsdukar kan kännas tyngre på hemvägen då och dem brukar naturen göra processen kort med. Men allt av plast och metall, ta med det hem eller till närmaste soptunna. Nu blir det ingen deppig bild på skräp utan på en fin hund på en stig upplyst av gula asplöv.