Igår hälsade vi på Frasse, Dantes goda vän, i hans nya hem. Kul att han har fått fem stora tuffa tikar till grannar, en Berner Sennerkennel. Frasse hade hittills inte ens vågat gå ända fram till staketet. Dante var som vanligt orädd och helt inställd på att beveka tikarna med sitt valpiga uppvaktande uppförande; han nosade under staketet och hängde över det. Det blev ju kakafoni förstås och full aktivitet på bägge sidorna och till o med försiktige Frasse vågade sig fram.
Jag tog inga bilder tyvärr på skönheterna, var fullt upptagen med att artbestämma fruktträden på den stora tomten. Frasses familj skulle lätt kunna öppna äpplemusteri. Fantastiskt fina gamla träd som dock behövde en träffa en såg.
Idag kom jag ihåg vad vi brukar njuta av i den grekiska skuggan när solen steker på som här hemma idag: caffe frappe. Skummig iskaffe gjord på pulverkaffe. Gott, tredje försöket med mjölk i blev bäst.

Nu har vi varit och tittat. Det är ett nyetablerat kafé. Bättre än väntat. Nu ska det komma siffror på mailen så jag kan räkna. Det är en grej som känns avgörande: om det finns ekonomiskt utrymme för en halvtidsanställd. Dante kan ju diska förstås, men frågan är om han kan sticka iväg och köpa mer mjölk?
Äta ben kan han dock. Även med våt svalkande handduk på.