Härlig målrik match gjorde Djurgårdsklacken lycklig.

[Bild]

Efter en intensiv helg känns tillvaron lite mer tyst och trist än vanligt. Och ledsamt att läsa att Carin Mannheimer dött, fast det egentligen är rätt ok att dö hastigt strax före sin åttioårsdag. Hoppas nån slutför sista delen i hennes pjästrilogi om åldrandet; "Till sist", har sett både "I sista minuten" och föregångaren "Sista dansen". Nån hundklippning blir det inte denna vecka, men på måndag nästa vecka, Dante då du: då får du visa vad du har under pälsen. Däremot kommer roligt besök imorgon; liten vacker vinthundsflicka: Dantes tjej från Stockholm som var så cool o sov över redan på första dejten. Vi ska hänga med henne och hennes trevliga matte och kolla in ett sommarställe de kanske ska slå till på. Spännande.
Sedan misstänker jag att den här veckan kommer präglas av åttiotaggarkrångel, eftersom en viss person som inte borde köra längre, körde sönder sin bil till bärgningsbehov i fredags. Så jag tar ut oron och bekymren i förväg, vilket är mot mina principer, men det är ett ofrivilligt förskottsuttag; jag behöver förbereda mig att stå emot mentalt.

Dante och jag körde igång lite träning i rastgården tidigt imorse ifall det skulle bli en sån där solig dag med skuggliggarläge. Nu ligger han och snarkar i hallen och jag ska ringa hundfrisören och kolla tider.
Ikväll ska Halvan och jag på fotbollsmatch, det betyder mer än två timmar som Dante antingen får vara ensam hemma eller om snälla grannarna kan förbarma sig. Om han är nyäten, nyrastad och nylekt ska det inte vara nåt problem för honom att vara ensam. Men han är nog inne i spökåldern nu, för han kan få för sig att skälla på sånt som är välkänt sen länge. Så jag ska nog ordna passning.