Nyrastad, nyäten och nyduschad, nu dags för en tupplur med huvet på favorittuggkotten.

Det verkar som om man får ett myggbett per kantarell man plockar. Köpte MyggA på Apoteket och det verkar helt tandlöst. Vaddå "effektivt skydd"?, skydd som står på myggornas sida?, som hjälper dem att hitta en?

Idag fyller Dante fem månader. Så efter att han ratat sin frukost så fick han ändå en ihoptejpad hushållspappershylsa fylld med bitar av torkat lammhjärta.
Tandbytet är i full gång, mankhöjden är 50 cm, han väger nog uppåt 17 kilo; Halvan skulle vägt honom i söndags och han kissar fortfarande stående med bakåtsträckta bakben. Helt rumsren är han inte, det händer fortfarande små olyckor. Men de beror på oss och sånt som att vi glömmer att trots att han kissade alldeles nyss, så behöver han igen efter en intensiv lekstund. Han skäller egentligen bara vid två lägen; i lekutmaning och när han sitter bunden och ser oss göra nåt väldigt spännande som t.ex att gräva; klart han vill påpeka att vi borde utnyttja hans specialistkompetens. Han bits och nafsar inte längre, mer än i matte lite då o då i uppjagat tillstånd. Han fattar oftast att gå tillbaka rätt väg när han fastnat med sin lina. Han är matglad och vill äta nästan jämt, men har tröttnat på sitt valpfoder. Han tigger inte vid bordet, men hänger gärna i köket under tillagning. Dante kan vara ensam ett par timmar och ligger då och sover i hallen. Värmekänsligheten har inte avtagit, utan snarare ökat med tiden och pälsens längd. Helst ligger han under sin pall i gruset på husets skuggiga baksida. Varje vattenpöl förtjänar en avsmakning. Bollar har Dante inte fattat vitsen med, kasta pinne går bättre. Han associerar ljudet av frystejp med godis: van att få diverse förpackningar ihoptejpade med en godisbit i. Det enda som är bättre än att massakrera kartonger till små smulor i jakten på en bit torkad lever, är att leka med vännerna: med t.ex Frasse, Zorro, Kiera, Leo, Maja, Skorpan, Dingo och Chiara. Två gånger har han haft negativa hundmöten, båda gångerna med unghundshannar som varit aggressiva, båda gångerna har Dante omedelbart underkastat sig och efteråt vågat komma fram och nosa och kolla läget. Och med tjuriga gamla tikar kör han en enveten men mycket försiktig uppvaktning, han tar inte dova morrningar som ett nej utan som att okej: jag är väl ännu mer gullig och undergiven så kanske du mjuknar. Lydnad är det så där med, men vi går fint fot utom när det dyker upp nåt oemotståndligt eller i välkända miljöer, stanna funkar sådär, men kontaktsökandet är väldigt aktivt så han sticker inte iväg utan att kolla var vi är. Hemma har han nöjt sig med de leksaker han fått och inte snott nåt utom husses strumpor och diskborsten en gång. Förbjudna strumpor är nämligen väldigt lika de strumpor som ligger i leksakskorgen. Kloklippning och pälsvård går fint, lite motstånd dock vid tandinspektion. Kort sagt: han är så himla go! Och valptiden har gått så himla fort! Om två månader är han en slyngel enligt valpböckerna.
Nu ska vi ut på skogsbus innan värmen tar oss.

[Bild]

Före matchen fick Lajka Dante att simma o plaska o leka tokvilt i vattnet. Nu börjar det se ut som en tanke: att dammen inte är färdiganlagd, får nog tänka om lite med växtligheten runtom, när det nu blivit en hundpool för traktens glada jyckar som gärna vill kunna rusa runt några varv längs kanten mellan doppen.