Fan, tappade just ett långt blogginlägg. För trött för att börja om från början. Godnatt, från mig och den överhettade kaminen Dante som ligger i garageförrådet direkt på betonggolvet.
Hade skrivit om denn bok som trots sin underlig titel (eget förlag) innehåller många användbara tips.

Ungefär två timmar senare. Nu ligger benet bortglömt i solen medan Dante gått i lunchkoma i sin grusgrop under träbaldakinen. Jag försöker sola mina bleka och torra ben, det blir inte färre födelsemärken ser jag. Mina ben har dock ett plus: jag har typ fem hårstrån på det högra och fyra på det vänstra: pincett, nopp, nopp, klart! med andra ord. Valde mellan en bild på mina ben och Dantes lammben. Hoppas ni lätt gissar rätt.

Dante fick ett lammben idag, så mumsigt att det förtjänade att sparas och därför grävas ner till kommande svårare tider. Först måtta ut gropstorleken genom att lägga benet på avsedd på gruset i hörnet nedanför altanen, sedan gräva hålet och dra ner benet i det med käkarna och putta in det ordentligt med tassarna och sedan gräva igen och släta ut. Alltså detta måste jag filma nästa gång.

Igår hade jag namnsdag. Tror ni nån kom ihåg det då? Typ maken eller föräldrarna, nä nä. Förr körde jag födelsedagsfirandet denna dag för att det är roligare att fylla mellan hägg och syren än mitt i vintern. Såg dock att maken i alla fall kom ihåg att gratulera en föredetta kollega till mig på Fejan och lilla mamsingen ringde, men det var för att tala om att det nu var extra synd om henne eftersom nån annan blivit sjuk och det var jobbigt att tänka på.