Tänk så bra det kan bli till slut. Skulle gå på Cirkus Cirkörs föreställning "Knitting Peace": jag, Halvan och Halvans dotter. Men så for Halvan till Orienten så där stod jag med en biljett över. Så jag ringde Halvans mamma som gärna följde med. Men igår ringde hon återbud från sjukbädden. Så då kollade jag med Halvans sons sambo, men hon skulle inte hinna med, eller det var nog inte riktigt hennes piece of cake så att säga. Då kollade jag med Fru Martini. Ja, hon följde gärna med. Kul tänkte jag. Sen kom ett sms imorse om att hon glömt bort att hon skulle köra 24-timmars blodtrycksmätning och ville inte sitta salongen med den brummande pumpen. Okej återigen en ledig biljett. Då skickade jag ett sms till en tjej som egentligen har fullt upp på alla vis och som bor på vischan och som behövde ordna barnvakt. Men hon kom! Och det var trevligt att ses och föreställningen var verkligen avancerad och suggestiv. Se den om du får chansen!

Undrar om jag kommer bli så hemmablind när jag är lika gammal som föräldrarna? Dels är det lortigt, dessutom så mycket grejer de inte använder som är i vägen när man är gammal och stel och behöver lite extra svängrum. Som diskbänken: fullbelamrad. Och allt porslin som är så kantstött och slitet att glasyren känns som lergods och glas nästan vita av diskmaskinen. Jag kanske inte ens lever då, eller har andra större bekymmer. Under tiden kvalar de in i gruppen "fantastisk bra förebild som avskräckande exempel".
Fantastisk bild som jag lånat på www.boredpanda.com, en förebild för en bild!

Lyssnar på radion och blir fan så förbannad. Två män trakasseras för att de vill ligga med varandra och inte med Kinnas kvinnor. Fattar inte de misshandlande grisarna att det blir desto fler över till dem? De kan ju behöva ett rätt stort urval för att hitta nån som står ut med såna inskränkta idioter som de.

Fantastisk vårmorgon, alldeles vindstilla och en stor orange sol på väg upp över grannens tall och frostbitet gräs. Bara blåmesarna är vakna. Snart kommer man inte kunna njuta av det från burspråkets varma vrå, snart är valpkiss varje morgons första punkt.

Idag ska jag vara städpiga åt åttiotaggarna. Medan mamma röker oavbrutet och pratar oavbrutet och pappa yrar runt i sin nya dementa värld. De tycker tillvaron är trist och är tyvärr oförmögna att vara tacksamma över varje dag de får extra tillsammans av livet.